Nu har jag vaknat innan kl. 06:00 sju dagar i rad. Det är asgött av flera anledningar, jag hinner med så mycket och man slipper sitta uppe ensam på natten när alla andra sover, för att man själv inte kan somna. Pippisarna får göra dagen tidigt, och själv hinner man äta både frukost, mellanmål och lunch. Det är hur skönt som helst att jag fått in en bra dygnsrytm nu, eftersom att jag snart börjar skolan igen.

Egentligen är jag en riktig nattuggla, jag kan utan problem sitta uppe till tidig, eller sen morgon. Nu den senaste veckan har jag varit trött redan tidig kväll, och gått och lagt mig och läst vid 21:00 för att somna som ett lamm vid 22:00.

Igår hann jag inte klart med garderoben, det är därför jag ännu inte fått upp saker på Tradera. Det jag hann göra var tvätten, sortera prylar, hänga klänningar, fixa mina båda underklädeslådor och slänga sån't som är urtvättat/trasigt/krympt. Har också städat ur en låda ur jättebyrån för att där nu ha basictoppar/linner/tshirts. Idag har jag dock som mål att bli klar med garderoben.

"Snart" är det min födelsedag också! Har önskat mig en laptop, som jag kommer att köpa relativt snart och få pengar för. Det kommer inte bli nå' lite gött att inte vara bunden att plugga i vardagsrummet, en meter från skrikande, vilda papegojor, utan att nu istället kunna dra mig tillbaks till sovrummet/köket när ljudvolym och energi på fåglarna är som högst. Can't wait!

Födelsedag 2010, tolvslaget!

Hahahahahahaha aaaah döööööör bästa tatueringarna jag sett!!

Tänkte att jag ska vara lika duktig som Emem, fast hon har bättre andledningar; städa ur garderob och sälja snygg skit som man inte använder. Jag påbörjade arbetet igår, rensade, hängde, vek, rensade, vek, hängde... idag tänkte jag alltså fixa resten av garderoben och sälja sådant som säljas kan. Ett extra klirr i kassan gör ju inte ett dugg.

Bilder på grejerna väntar jag med att ta tills Tommy är hemma igen, min mobilkamera suger och det vore bra att få bild hur grejerna ser ut på och inte på en galge.

Uppdaterar bloggen när sakerna är uppe med en länk, så får ni gå in och buda! (Tradera)

Just det, ilskan bubblade i mig när jag skrev förra inlägget, så jag glömde helt berätta vad som hände när vi kommit hem från bilturen/McDonald's!

Innan vi åkte igår hade vi sällskap av e liten kattunge som brukar stryka runt i buskarna hela vägen från porten till garaget, vilket är en kortare promenad. Vi har hälsat på kissen många gånger och jag har till och med köpt kattmat bara för att kunna ställa ut i buskaget, då kattungen, hans mamma och hans bror ser alltför magra ut.

Jag är relativt säker på att ingen äger katterna, då de saknar både märkning och halsband, och de måste ha varit här utanför sen de var nyfödda, ungarna dvs. Det har suttit en lapp uppe som efterlyser just dessa katter, och vi har ringt på numret när vi sett katterna, damen som "äger" dem har hämtat hem dem, men så nästa dag är de ute igen. Och nästa natt. Och dagen därpå. Avmagrade och frusna. Damen sa att "de tar av sig halsbanden". Jaha, men släpp då inte ut dem igen förrän de slutar ta av sig halsbandet och hittar hem av sig själva? Vem släpper dessutom ut kattungar endast ett par veckor gamla, så små att de knappt kan gå ordentligt?

Nä, jag tror inte på den historien för fem öre, jag tror att damen (i 40-årsåldern) helt enkelt sett katterna ute och velat ha dem, detta då min vän Sandra berättat en historia om kattmamman, hennes förra ägare och så vidare.

I alla fall, igår när vi kommit hem till gården, stöter vi på samma lilla kattkille som tidigare följt oss hela vägen till garaget. Han bokstavligen hoppar upp i Tommys famn och vidare upp på Tommys axel (har bilder på detta, ser jätteroligt ut, ska tvinga Tommy att lägga in dem på datorn imorgon). Katten sitter kvar på Tommys axel tills vi är framme vid porten, där vi tänkt att ge honom ett par skinkbitar och sedan gå upp till oss, utan kisse. Vi sätter oss på bänkarna utanför, efter att jag sprungit upp och hämtat lite skinka i kylen, och matar honom tills han blir mätt. Då, när han ätit upp, gosar han ner sig i Tommys famn och spinner som om det inte vore någon morgondag. Han tyckte väl att värmen var skön, då gårdagsnatten var väldigt kylig. Till slut somnar missen där i Tommys famn, och efter att ha diskuterat en stund om att katten antagligen inte har en ägare, bestämmer vi oss för att ta med honom upp, bara för natten, för att han ska få lite värme.

Sagt och gjort, med upp blev han. Men vi fick hålla honom i sovrummet med dörren stängd då vi som bekant har fyra papegojor. Jag gjorde i ordning en skål med skinka och leverpastej, en skål med vatten samt en provisorisk kattlåda. Inte för att jag trodde att han skulle använda kattlådan, men det skadar inte att pröva.

Efter att ha undersökt sovrummet noga, mumsat i sig ännu mer skinka och leverpastej, druckit lite vatten och lekt lite med en papegojleksak, gosar han ner sig mellan mig och Tommy i sängen och somnar på stört. Den lille krabaten, så otroligt liten och så otroligt söt!

Imorse blev jag alltså väckt av kattmjau och morrhår i ansiktet. Han var nödig och förstod inte att han kunde göra sina behov i vår provisoriska kattlåda, så upp flög jag för att släppa ut honom. Och ut sprang han verkligen, till sitt gamla vanliga buskage, grävde en grop och sket.

Planen var egentligen att vi skulle ringa djurskyddet rörandes både lillkillen, hans syster/bror och hans mamma, men vi läste på internet att dem hade absolut fullt och inte tog in mer katter. Vi kollade med djurskyddet i Kristinehamn också, men fick inte några klara svar om man kunde komma med katter från Karlstad. Så lillen får vara ute lite till. Det finns ju antagligen fler snälla människor som ser om dessa katter då de inte alls är skygga (i alla fall inte denna unge) och inte är döda ännu. Jag själv ska köpa hem lite mer lyxkattmat på konserv och ställa ut i buskaget med jämna mellanrum.

Som jag sa var vi ute och åkte Volvo igår jag och Tommy, testkörde eller invigningskörde, beror på hur man ser det. Kom inte iväg hemifrån förrän efter 23:00 någon gång, och vi var ute till 01:30 skulle jag gissa på. När vi kom hem hände det saker, men det tar jag senare. Först tänkte jag berätta om någonting som hände när vi var ute.

Det finns så många groteskt äckliga idioter, och än värre blir folk när de är fulla. Jag vet inte om jag kanske är extra utsatt för att jag är såpass liten och inte direkt ser ut som någon som ryter till och säger ifrån. Men det kan jag definitivt göra, det behöver bara koka till lite i mig och BAM så är jag inte längre så jäkla rolig att sätta sig på.

Ett praktexempel på just detta skedde igår. Vi stannade till vid McDonald's på Norrstrand, klockan var väl runt 00:00 någon gång. På McDonald's parkering står i princip enbart dyngraka blöjraggare, högljudda, stinkande, äckliga, feta... you name it. Inne på Donken var det relativt lugnt, vi beställer det vi ska ha och får vänta lite på maten, så vi går och sätter oss så länge. Jag går efter ett par minuter återigen fram till kassan för att hämta min mat, nu är det desto mer folk inne i restaurangen och det är högljutt, folk som tappar flaskor, vrålar, tappar balansen och så vidare. Jag känner mig lite illa till mods ändå, mest tror jag för att jag överlag ogillar att spiknykter beblandas med fyllekajor, men vem gör inte det.

Ställer mig vid disken och den stackars tjejen som arbetade i kassan såg rent av förskräckt ut, och hon lät mer eller mindre rädd också. Jag kände på mig att någonting skulle hända där inne, varesig det var med mig eller någon annan. Och så plötsligt, när jag står där vid disken, kommer en stor, fet, lång, superfull, äcklig, stinkande kille fram och bokstavligen trycker upp sig mot min rygg och sätter båda händerna i disken på varsin sida om mig så att jag inte kommer därifrån. Det tog bara någon sekund, men det kändes som flera minuter när tankarna snurrade runt i huvudet på mig, vad gör jag nu? Tommy satt vid bordet som man inte såg ifrån kassan och jag står där själv, omringad av idioter med den största idioten kladdandes på mig.

Jo, jag laddar armbågen, tar i allt vad jag kan och träffar rätt i fetismagen, tar mina cheeseburgare och knuffar mig där ifrån. Allt äcklet tordes säga var "ja men ursäkta då". Inte ursäktad. Som fan inte ursäktad. Hade jag haft ett par höga klackar och en fet ring på mig, hade han inte varit så jävla kaxig.

Nöjd ändå att jag stod upp för mig själv, men vad har man egentligen för val i en sådan situation? Snällt säga "ursäkta mig, kan du sluta upp med det där?", eller vad? Nej, jag går då aldrig någonsin igen i närheten av blöjraggarfyllon ensam igen.

Ett ENORMT grattis på födelsedagen min fina älskade Malin Söderberg.

Nu har du fyllt 23, men det enda som är äldre med dig är ditt kloka, vänliga och visa jag. Det är nästan svårt att förstå att det är två och ett halvt år sedan vi först träffades. Det känns både som om det vore i förrgår och som om jag känt dig hela livet. Det finns få människor som förstår mig så väl som du, och ännu färre som faktiskt bryr sig och ställer upp, vad det än handlar om. Du har aldrig svikit mig eller gjort mig besviken under dessa år ska du veta. Du är en så'n där människa som egentligen är för fin för att finnas på den här jorden, som hör hemma i himlen.

Jag är så innerligt tacksam att jag fick chansen att både träffa och lära känna dig, och jag kan med gott samvete säga till folk att du är en av mina absolut närmsta och att jag älskar dig så otroligt. Du förtjänar bara det bästa av det bästa, och jag törs mig tro att du har hittat både en fin samling människor till vänner samt ett jobb du älskar och brinner för. Dina djur är helt underbara och du är så enormt duktig med Algot, vilka framsteg han gjort sedan han kom till dig!

Du är så underbar Malin, så omtänksam, mjuk, klok, rättvis, förstående, helt genomvacker, någon man verkligen kan lita på, ett underbart sällskap... helt enkelt så bra man möjligen kan bli, en ängel.

Allt jag här nämnt vill jag att du riktigt ska ta åt dig av och insupa, för allt är sant och det är DU som är såhär underbart fin och vacker, inte någon annan Malin, det är dig det handlar om.

Imorgon ska du av mig firas med dunder och brak, jag har några hyss som ligger här (nästan) klara och väntar på dig till då. Hoppas att du har en underbar eftermiddag och kväll i Kristinehamn, att kräftorna smakar bra och att Torgfesten är super!

Här följer en bildbomb med födelsedagbarnet genom åren (jag varit med) utan kronologisk ordning!

 

 

 

Ännu ett stort GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN, Malin Söderberg!

Egentligen bryr jag mig inte värst mycket om "Kissie". Hon får göra eller inte göra vad sjutton hon vill, jag är inte den som (i vanliga fall) höjer värst mycket på ögonbrynen. Däremot har jag medkänsla för människor, varesig jag känner dem eller inte. Och Alexandra är en sådan tjej jag tycker synd om. Ruskigt synd om. Hennes hetsbantning med barnmat och narkotikaklassade preparat och uteslutande av kolhydrater har gjort sin rätt på den stackars tjejens kropp. Eller kan man ens säga "har gjort sin rätt" i detta sammanhang?

Nu kanske ni tycker att det är rätt åt henne, att hon får skylla sig själv och att hon tigger om sjukdom/död. Men nej, jag tar faktiskt "Kissies" parti här. Tjejen har en ätstörning som antagligen uppstått ur en snedvriden bild av både sig själv och världen. Detta är inte hennes fel, inte ens från början. Att man tittar på sig själv i spegeln och ser någon ingen annan ser är så otroligt vanligt och det värsta man kan göra är precis vad Alexandras läsare gör i deras kommentarer till denna bild; antingen är de ironiska och påstår att hon är fet, antingen berömmer de Alexandra för hennes viktnedgång, eller så säger dem, med en elak underton, hur ful hon är. Som om hon skulle börja gilla sig själv bättre när glåporden haglar över henne...

Vi kan ju i alla fall konstatera faktum, tjejen behöver hjälp, någon i hennes närmsta omgivning måste finnas där för henne och leda henne till hjälpen. För hon förnekar för sig själv (eller i alla fall för oss) att hon är sjuk. När man inser att man är sjuk, det är då och först då man är villig att ta emot hjälpen. Alltså måste någon tvinga henne till vård, så länge. Och det är snart.

Jag vill bara råda folk till vanligt sunt förnuft med Stampes citat; "har man ingenting snällt att säga... säg ingenting alls." I detta fall bör man inte heller nämna hennes vikt, i varken positiv eller negativ bemärkelse.

Bloggar för Malins skull, så att hon har någonting att läsa där nere i Strömstad!

Har just kommit hem från frisören (är jättenöjd som vanligt) och sitter nu här och avnjuter en skagenbaguette från Sjöqvistens. Bästa baguetterna i den här staden åtminstone. Det är groteskt varmt här i stan, eller egentligen kanske det inte är så varmt, men jag tycker det är kvavt. Dagarna som passerat har jag tillbringat på stranden (läs: i vattnet) då det varit för varmt att göra mycket annat.

Ska ikväll fixa och pyssla lite här hemma, vi har sjuhundraelva miljoner bananflugor i köket på grund av att Karlstads kommun hittat på att man ska slänga matrester för sig och inte i de vanliga soporna. Men men, flugorna är väl lyckliga över påhittet.

Igår kväll tog vi oss ett nattdopp jag och Tommy. Japp, ni läste rätt, Tommy var allt i han också! Har en övertalningsförmåga som heter duga verkar det som haha, eller så var han bara sugen på att bada näck då vi var ensamma på Alster strandbad. Mysigt var det i alla fall, kanske lite kallt när vi kom upp med tanke på att klockan var halv tolv på natten.

Igår hann jag, utöver nattdoppet, också med ett dagsbesök på stranden, en sväng till Tommys jobb, en stund i Tommys garage ute i Vålberg, IKEA + lunch på IKEA, hemmafix, papegojor, film, mathandling och bokläsning. Idag kommer jag nog inte vara lika multieffektiv. Är dessutom kattvakt åt Malins underbara missar, så är inne och tittar till dem lite då och då.

Nä, nu ska jag smaska i mig baguetten innan fåglarna ska få komma ut ur buren.

Myyyys!

Helgen har bjudit på äventyr må jag säga! Jag uppdaterar mer om vad/vart senare, just nu sitter jag med en papegoja på varje axel och ska snart bege mig till standen med dem bästa. Jag kan ju ge er en liten liten detalj bara, i fredags drack jag, relativt måttligt... men jag är fortfarande bakfull! Hemska hemska Minttu.

Hörs senare, packa blir!

...så ploppar det upp människor som gjort något helt otroligt för andra, hjältar helt enkelt. En hjälte i katastrofen är Line Magnusen. Historien sätter faktiskt ett litet leende på läppar som varit stumma av chock i ett dygn, för Line är den som, likt en hjältinna, räddade 49 ungdomar i säkerhet på Utoya. Läs hela historien och se videoklippet här.

Har funderat på att gadda min ryggrad nu i säkerligen mer än ett år. Tatueringen ska bestå av en text som har ett personligt värde för mig själv, något som betyder någonting för mig eller helt enkelt någonting jag kan stå för/gillar/finner en poäng i. Har alltså vetat var och ungefär vad, förutom den största delen av det hela.

Har suttit och lekt med lite olika fonts, och kom faktiskt på en väldigt passande mening, då den kan tänkas ha flera syften än dess egentliga. Kanske är det aningen långt, om man inte gör texten mindre, vill liksom bara ha övre ryggraden närmast nacken. Men jag diggar den verkligen i övrigt!

Citerat Buzz Lightyear, Toy Story 1995 (till oändligheten och vidare!):

Samma citat på latin:


Vad tror ni?

Fixie har, lustigt nog (eller kanske inte) snappat upp hur grannhunden Algot låter när han skäller... och härmar numer detta med bravur. Det låter precis som Algot, första gången jag hörde henne trodde jag för en sekund att Algot var inne i lägenheten. Så nu har vi en voffande papegoja. Papegojhund. Knäppis är hon.

Fixie och Tommy.

Just hemkommen från en heldag fylld med skoj. Dagen började med att jag gick till Konsum för att köpa bakmaterial, vidare hem för att baka en drömrulltårta samt dumlekakor att ta med till sommarstugan där min mormor, min morbror, kusin Charlotta samt hennes lilla Isolde befann sig. Efter att ha stressduschat kastade vi oss i bilen, jag och Tommy, och for ut till stugan. Där bjöds det på trevligt sällskap och de gillade vad jag hade bakat.

Efter ett par timmar i stugan åkte tillbaks till Karlstad för att hämta ut biobiljetter och köpa biogodis, innan mannen droppade av mig på Norrstrand hos Malin Holst, där det vankades tjejmiddag för hela slanten, tillsammans med Malin S och Sabina. Malin bjöd på en underbar fläskfilé i apelsinsås och hemmagjorda potatisklyftor till middag, följt av en om möjligt ännu underbarare efterrätt i form av jordgubbscheesecake-smet med färska jordgubbar och digestivekex. Hos Malin blev det också kortspel samt en massa tjöt. Ytterst trevligt, tack alla tjejer för en trevlig kväll, och ett speciellt stort tack till Malin H!

Tommy hämtade upp mig igen runt kl. 21, då var det dags att åka in till stan igen för att glo på sista Harry Potter-filmen. Godiset rörde jag dock inte så mycket, vart proppmätt efter middagen. Filmen var i alla fall skitbra! Kanske blev den bättre på grund av att det faktiskt är sista filmen efter en groteskt lång filmserie, men sjukt bra var den i alla fall. Är typ sjukt nöjd med denna onsdag!

Vad det bjöds på och lite till. Bilder stulna från underbara Malin:

Huvudrätt:


Efterrätt:


La Liga:

• Jag sög på tummen tills tonåren och jag sov med min snuttefilt ytterligare tre-fyra år.
• Jag får galet dåligt samvete när mina gosedjur som jag haft med mig genom livet ligger på golvet.
• Jag hade toppbetyg rakt igenom i grundskolan, förutom i musik för att "jag sjöng mindre bra".
• Jag är och har alltid varit helt galen i Disneyfilmer. En perfekt sjukdag tillbringas nerbäddad i soffan framför klassiker som Lejonkungen, Skönheten & Odjuret och Ringaren i Notre Dame.
• Jag har haft galet många hårfärger, väldigt blond, ljusblond, mörkblond, rödbrun, lila, lilabrun, kastanj, mörkbrun, svartbrun, svart och blåsvart.
• Jag besitter en slags hatkärlek gentemot min rumpa. Vissa dagar älskar jag både den och den uppmärksamhet den ger och anser att den är i klass med Kim Kardashian och J.Lo, andra dagar är den det värsta som hänt mig.
• Jag älskar att måla, gärna porträtt i blyerts, men det blir sällan av.
• Jag äger i princip varje nummer av VeckoRevyn, Cosmopolitan och SOLO sedan 7 år tillbaks.
• Jag blir äcklad av smaken av vanlig Coca-cola sen jag började dricka Coca-cola Zero.
• Jag har under hela mitt liv haft en kraftig separationsångest, alltifrån att säga hejdå till familj, släkt och vänner, till att slänga bort gamla saker, även sådana jag egentligen inte gillar eller använder.
• Jag har haft min foto-och-spegelmin sedan jag var i yngre tonåren. Den är nu så invand att det är omöjligt att inte använda mig av den.
• Jag har snusat sedan mitt konfirmationsläger när jag var 14 år där jag fick min första snus.
• Jag blir väldigt kärleksfull gentemot mina vänner efter ett par glas, och blir under dessa stunder internt kallad för lebb-mimo.
• Jag är väldigt hård gentemot mig själv, och skulle vilja påstå att jag är en inre perfektionist. Prestationer och allt annat jag själv kan påverka som är direkt kopplat till mig själv ska helst vara perfekt. Detta kompenseras sedan av att jag har en väldig oreda runtomkring mig.
• Jag är nästintill shoppingberoende, och har svårt att säga nej om någon försöker sälja mig något. Jag har till och med svårt att i frågor som rör shopping säga nej till mig själv. Och jag hatar det.

En väldigt ung Mimo med en väldigt ung Emem. Mitt hår var blåaktigt.

Sent i natt kom jag och Tommy hem från Ullared. Anledningen till att vi åkte igår kväll och inte i morse beror på att vi lämnat gojorna utan varken pippivakt eller någon som kunde titta till dem och att de aldrig förr varit ensamma en hel natt. Vi var lite oroliga för dem och kände, att om vi ändå bara skulle tillbringa en natt till i tält för att sedan åka tidig morgon, kunde vi lika gärna åka direkt på kvällen. Vi kom iväg strax efter kl. 23 och var hemma strax innan kl. 3.

Vi åkte i varje fall till Ullared i fredags, efter att Tommy slutat jobbet. Han kunde inte ta ledigt då han var ensam i verkstaden. Våra vänner hade åkt fredag morgon och hade under fredagen hunnit med att kika lite på Gekås och även grillat på kvällen. Jag och Tommy var inte framme förrän strax innan 22 så vi käkade längs vägen. Fredagen tillbringade vi med kortspel och lite alkohol i det 5-rumstält vi bodde i, för att somna runt 1. Klockan 6 på lördagen vaknade jag av att det var så kvavt i mitt och Tommys "sovrum" att det knappt gick att andas, så det var lika bra att gå upp. Snart vaknade även Sabina och Malin, och vi tog oss en promenad från campingen till Gekås, och var där någon gång innan kl. 8 på morgonen.

Hela lördag dag spenderades på Gekås och kringliggande små-outlets. Jag och Tommy köpte mest saker till lägenheten; gardiner, golvlampa, ny kökslampa, handdukar och badlakan + gästhandduk, badrumsmatta, två uppsättningar bordstabletter, kakfat, diskmedelspump, duk till vardagsrumsbordet, planksteksbrädor, ett dekorationshjärta med text till mammas grav, födelsedagspresenter till kusinbarnen, rengöring till hemmet + Vanish till tvätten... jag minns verkligen inte allt. Lite underkläder, några nagellack, ansiktsmasker och andra hygienartiklar blev det också. Dessutom hittade Tommy ett par Steelseries gaminghörlurar och en ny korthållare i svart krom. Jag köpte också en bikini och Tommy ett par badshorts då vi på lördagskvällen hade bokat badtunna och vi inte hade några badkläder med oss.

Efter shoppingen käkade vi utanför tältet, vi hade alla handlat lite olika käk på ICA, som inte krävde tillagning. Efter en lång väntan och lite om och men blev det sen dags för badtunne-bad med alkohol. Samtidigt som oss hade också ett gäng killar bokat, de hade svensexa, och var lite väl fulla och sociala. Men de var trevliga och försökte bjuda laget runt på whisky i vårt sällskap.

Direkt efter badtunnan bar det hemåt, runt 23, och idag har jag bara pysslat med att packa upp, småplocka, vattna blommor, fixa för fåglarna, handlat mat, slappat. Imorgon väntar storstädning, upphängning av tavlor och dags för var ny sak att få sin plats. Hörs igen då!

...och det är: FYFAN för Försäkringskassan och dess lagstiftningar. Blir ju mörkrädd här, hur kan man vara så groteskt hjärtlösa och elaka? Sparka på den som redan ligger vettja, fega idioter.

Läs artikeln om förlamade Tommy Boll som inte längre är berättigad samma stöd som tidigare, av obegripliga anledningar HÄR.

Enya - Only If är en av mina "gamla" favoritlåtar (sedan ett par år tillbaka). När jag hör den känner jag verkligen i hela kroppen, att livet ändå är helt okej, att solen aldrig kommer sluta skina, trots avbrott för regn, och att det finns så fruktansvärt mycket vackert på den här planeten, även sådan av människan åstadkommit.

Jag känner sommar, solsken, lycka, kärlek, tro, hopp, vänskap... åhh, tack för att denna låt ville göra sig påmind under "liknande videoklipp" på Youtube. Det var alltför länge sedan jag hörde den sist.

Kör lite skönhetsvård här eftersom att jag inte gjorde det igår, igår blev det fetislördag framför datorn istället. Har just tagit bort mitt gamla, orange nagellack från både naglar och tår och ska precis ha på nagelbandsoljan innan jag börjar fila. Jag biter i vanliga fall av mina naglar utan att jag tänker på det, men nu har de fårr växa några veckor.

Står i valet och kvalet om det ska bli mitt nya, neongula lack, eller om det ska bli en hederlig klassisk fransk manikyr istället. Sitter också med en peel-off-ansiktsmask i fejan, och har förberett för brynfix. Har också en omgång underbara pormaskplåster i badrumsskåpet.

Uppdaterar bloggen senare med resultat på naglarna!

Vaknade för inte så länge sedan av ett ryck av att Malin kommer in i lägenheten och frågar om jag är vaken, och om jag i så fall har något bröd hon kunde få nalla för att hon är sjuk och inte orkar laga någon lunch. Jag fattar verkligen iiiingenting av vad hon säger, eller att jag ens sover, jag trodde allvarligt när jag vaknade att jag hade varit uppe hela dagen, på grund av min dröm, den konstigaste drömmen jag drömt på länge, och det säger en del, för jag drömmer ofta knasigt.

Jag drömde att jag och Malin var tillfångatagna vid en liten stuga på landet någonstans. Våran tillfångatagare var någon skådis av något slag, och han hade ambitioner att bli den nya, moderna Hitler. Det var dock inget "du är arisk, du är inte arisk"-snack, utan han ville rensa ut människor med någon speciell personlighet, som tydligen jag och Malin hade. Vi satt fångna i hans trädgård, utan lås eller kedjor, men nya Hitler hade syn som en örn, så det var ändå inte värt att försöka smita. Drömmen fortflöt i hans fångenskap länge och väl, vi diskuterade hurvi skulle rymma, vi fick knappt med mat...

...tills en dag, då vi lyckas rymma. Vi färdas längs med en landsväg, och på den vägen möter vi en massa gamla vänner och klasskamrater som går med oss en bit. Vi kommer så småningom fram till ett lotteri, där så gott som alla våra vänner sitter vid runda små bord och väntar på prisutdelningen. Alla på lotteriet var av "rätt" personlighet, och därmed nya Hitlers favoritmänniskor. På något sätt lyckas jag och Malin dock ta oss in på lotteriet, då vi mest såg ut som alla andra, och att vakter och folk på lotteriet inte kunde avgöra om vi hade "fel" personlighet eller inte.

Vid mitt och Malins runda bord satt också Stefan, samt en tjej jag inte verkade tycka värst mycket om. Hon hade svart hår, hiphopkläder, tunga kedjor överallt, och hon gick och pratade riktigt skumt. Snart började vinstutdelningen, med en massa skumma vinster, och hiphoptjejen vann en slav i form av en älva i en glasburk. Dessa älva blev lika stor som en människa och kunde utföra önskningan närhelst man ville. Hon såg precis ut som en liten människa också, inget Tingeling-tjafs, och det såg ut som om hon sov fast hon stod upp i burken. Hiphoptjejen undrade vad fan hon skulle med en liten älva till, och jag föreslog att hon skulle släppa ut älvan i det fria, men nej, det gick inte för sig.

Vinstutdelningen fortsatte, och snart var det Stefan som vann. Han vann en hel massa hårpuder, som man med ett svep över håret kunde byta hårfärg helt tills nästa hårtvätt. Stefan vann dem i alla färgen man kan tänka sig, rött, svart, brun, blått och flera nyanser av blond. Jag trodde att Stefan inte vart värst lycklig över sin vinst, och att han gärna fick ge mig den ljust blonda, så skulle jag aldrig behöva färga utväxten igen. Nä, det ville inte Stefan, han var ju själv blond och ville utnyttja alla hårpuder han vunnit. Inte ens testa fick man göra.

En del vinster fortlöpte utan att jag lade notis till dem, förrän det skulle lottas ut extremt många lösögonfransar. Både jag och Malin tyckte, att det borde ju jag vinna, så att jag aldrig mer behöver köpa lösfransar igen. Men vann gjorde jag inte. Det gjorde någon kille som var överlycklig över vinsten konstigt nog.

Drömmen var så sjukt konstig på grund av att, hela tiden hade vi en obehagskänsla som förföljde oss, hela tiden var vi rädda att återigen bli tillfångatagna, vi visste inte vem vi kunde lita på och vem som var vän, vi visste inte ens vart vi var eller varför och vad vi skulle göra härnäst.

När Malin kom in och väckte mig, var jag i drömmen mitt i ett samtal med min gamle vän Glenn, om att jag hade drömt (!) om honom, att han lånade pengar av mig, och att han flydde landet när han inte ville betala tillbaks. Jag och Glenn stod och asgarvade åt detta i drömmen, när Malin, på riktigt, kommer in i sovrummet och frågar "är du vaken?". "Klart jag är vaken!" tänkte jag, "minns du inget av allt som har hänt?". Sen insåg jag, att jag inte alls varit vaken och att allt varit en dröm, och svarar henne "jag är typ vaken". Höhö. Sen hoppade jag upp ur sängen och gjorde våfflor åt Malin, för hon är lite krasslig, och orkade som sagt inte laga lunch, och brödet vi hade var mögligt.

Ska lätt berätta för Stefan hur snål han var! Så kanske jag borde sluta ligga och läsa fantasy hela nätterna!

Tommy har äntligen fått Imprezan såld... och det betyder cash för min del! Han har varit skyldig mig en rätt god summa i flera års tid nu, och den får jag nu äntligen tillbaks. Det betyder att resten av sommaren är ekonomiskt säkrad, att Teneriffa antagligen verkligen blir av i slutet av sommaren/början på hösten samt att jag har råd att köpa en massa grejer jag funderat på ett tag + att jag har en shoppingbudget till Ullared.

Idag har jag gjort lite minishopping, åkte till IKEA där vi köpte en ny tvättkorg då papegojorna mumsat i sig delar av den gamla, jag fick äntligen en potatismosar-sak, samt att jag köpte ett stort, silvergrått satinlakan för dubbelsäng, med två tillhörande silvergrå satinörngott, och till det två stycken vita bäddset, gammaldags med knappar och gråa blommor. Nu har jag alltså precis bäddat rent i sängen, den ser gudomlig ut!

Efter IKEA åkte vi till ICA Maxi för att handla lite mat för helgen. Hittade där också lite nagelprodukter från Depend, ett neongult lack, ett "beauty"-lack, samt en nagelbandsolja. Tänkte jag ska ha en slapparlördag med nagelfix, ansiktsmask och ögonbrynsfix. Normalt brukar min frisör bleka (jag har svarta ögonbryn!) och frisera mina ögonbryn, men det är redan tre veckor sedan jag var där, så brynen behöver få sig lite finputs.

Kvällen bjuder också på våfflor för mig, Tommy och fåglarna, de bokstavligen älskar våfflor med lite grädde och blåbärssylt. Nu tänkte jag dock samla ihop all tvätt som ligger utspridd på sovrumsgolvet i vår nya, tvådelade tvättkorg. Så smart med ett fack för vit tvätt och färgad tvätt!

PS. Recepten som jag lovade er igår kväll kommer istället att komma upp idag. Håll ut!

Myyys!