Usch. Känner mig verkligen risig. Ögonen är trötta, halsen är tjock, ond och svullen, näsan snorar, kroppen gör ont, är galet trött och saknar energi, brummar i bröstet när jag andas. Känner mig inte enormt sjuk, men alla smågrejer bidrar till att jag ändå känner mig sjuk. Hoppas inte att det blir värre.

Skulle egentligen ha varit ner till pappa idag och målat en massa brädor som ska upp som ny exteriör på villan då den gamla är groteskt sliten. Får se om jag orkar måla till helgen kanske, eller på torsdag efter frisören. Om jag ens orkar ta mig dit.

Har inte uppdaterat om Liseberg heller kom jag på, gör det senare så kika in!

Idag har jag haft tjejmiddag hemma hos mig, med lite för mycket god mat. Körde på temat "italien möter sverige" med trerätters middag. Till förrätt bjöd jag på fyllda avocados med en röra av avocado, cremè fraîche, räkor, tomat och rödlök tillsammans med baguette m. vitlökssmör. Till huvudrätt blev det fläskfilé fylld med en röra av parmaskinka, soltorkade tomater, fetaost och färsk basilika, med färskpotatis, bearnaisesås och gräddfil med gräslök. Efterrätten bestod av min underbara hemgjorda kladdkaka med färska skivade jordgubbar och rosa vispgrädde med vanilj.

Efter huvudrätten spelade vi lite kort, tog en paus för efterrättskäkande samt fortsatte med kortspelet. Till maten förtärdes cola, cider och vin. Tack för en underbar kväll mina damer, hoppas att ni gillade maten och kvällen!

Om gårdagens Liseberg-tripp med Tommy får ni höra mer om imorgon.

Stal några bilder från holstan, detta bjöd jag på:

Förrätt


Huvudrätt


Efterrätt

Riktigt blä-väder idag. Men men, man kan väl inte ha sol för jämnan heller, då skulle man ju inte uppskatta den så sjukt mycket som man faktiskt gör.

Idag har jag ingenting på schemat. Jag trodde att jag hade ärenden men det visade sig vara på måndag. Så nu sitter jag här med två papegojor som skulle ge sin högra fot för att få dissikera mitt tangentbord. Har varit hundvakt nu i två veckor, promenerar med Malins hund Algot runt lunch varje dag då varken Malin och Erik har möjlighet att ta sig hem för att gå ut och gå med honom på lunchen. Igår fick Algot följa med mig ut och springa, idag blev det en kortare och inte fullt lika hurtig promenad på grund av regnet.

Ikväll bjuder jag mannen på lövbiff, färskpotatis, bearnaisesås, gräddfil med gräslök och en grekisk sallad (utan oliver). Är helt galen i färskpotatis med gräddfil, skulle kunna äta ihjäl mig. Det blir fjärde gången på cirka en vecka det bjuds på färskpotatis i mitt kök, och jag är utomordentligt nöjd. Glömde dock köpa jordgubbar, då jag tänkte ha färska jordgubbar med grädde som dessert.

Sen blir det tidigt sängående, för imorgon väntar Göteborg och Liseberg. Jag vet inte om jag ska hoppas på att pissvädret håller i sig eller inte, för håller det i sig kommer köerna vara betydligt kortare till attraktionerna, men upplevelsen i helhet betydligt sämre också. Vi får väl se vad vädergudarna har planerat.

Helgen bjuder dessutom på mer äventyr, mer om detta imorgon.

Algot, Malins lilla papillon-kille. Bild av Malin.

Ska jag eller ska jag inte? Shoppingnerven kliar utav bara attans när jag ser denna lilla dressy bakelse. Den är som en kombination av mina tre favoriter; vitt, volanger, skirt tyg. Jo, men visst sjutton köper jag. Jag får väl om inte annat käka nudlar en vecka.


Update; köpt blev den. 400 spänn med studentrabatt och fri frakt. Får jag sålt min studentlitteratur är den betald två gånger om. Dessutom handlar jag i princip aldrig i butiker längre, så det är ändå pengar jag hade bränt ifall jag shoppade här i stan. Så nu kan vi konstatera att den var typ gratis och att jag därmed slipper ha dåligt samvete. Hej och hå!

Okej. Inga mer kladdkakor för mig i alla fall uppenbarligen...

Har alltid varit liten och nätt, vilket jag fått från min mamma. Hon var, i sina unga dagar, nätt som en fjäder och vägde dryga 40 kilo. Hon var superaktiv och tränade ofta och mycket. Hon var också en naturmänniska och fick en hel del bonusmotion enbart genom att vara ute i naturen. Det var skridskor, skidor, fjällvandring, simning... listan kan göras lång.

Jag själv har under större delen av mitt liv varit så inaktiv man möjligen kan bli, och utöver detta ätit ohälsosamt och mycket. En godispåse om dagen? Inga problem! Tre liter cola på en kväll? Baggis! Big Mac & co. plusmeny med en extra cheeseburgare och dip? Javisst. Alltså, ni hör ju själva. Det är egentligen ett mirakel att jag inte är av storlek flodhäst i dagsläget om jag ska vara uppriktig (och inte söt dvärgflodhäst-Oliver-storlek...).

Låt mig påminna er om att jag under inga omständigheter vikthetsar, jag är vacker som jag är, jag mår bra och ja, jag är fortfarande smal. Men jag har varit mycket mindre. Jag har varit en tandpetare med J.Lo-stjärt. Helt ärligt. När jag vägde som minst, och inte mådde bra, märk mina ord, vägde jag 37 kilo. Detta var ungefär fem år sedan, endast en kortare period på grund av omständigheter, men ni förstår min poäng. Min idealvikt för mina 158cm ligger strax över 45 kilo. 45-46-47 där någonstans.

Istället väger jag idag lite för många kilon över de där 45. Trots att jag fortfarande är smal och trots att jag bär kläder storlek XS-S är jag i mina ögon inte i toppform. Jag mår inte heller som bäst. Återigen, jag mår bra, jag är vacker, men jag mår inte som bäst.

Anledningen till detta wake-up call? Jag fick igår kväll hem paketet jag med de grejer jag beställde från Nelly.com härom dagen. Klänningen (se tidigare inlägg) är verkligen superläcker, ett to-die-for fodral. Jag beställde självklart samma storlek "som vanligt", och nu när jag för femton minuter sen försökte kränga på mig klänningen blir resultatet mindre bra. Jag kommer i klänningen, jag får igen dragkedjan, jag kan andas. Men, för att fortsätta med min hundra procent uppriktiga attityd - jag kan inte sitta ner i klänningen. Det är samma storlek som jag alltid beställer, XS, och av en tillverkare jag har flera klänningar av sedan tidigare.

En annan skulle kanske ha returnerat klänningen och tagit en annan storlek, men det är jag som växer och inte mina klänningar som krymper. Min största mardröm vore om hela min klänning-garderob på ca. 150 klänningar/tunikor/långa linnen (t-shirts)/tröjklänningar en dag inte skulle passa längre. Då är ju allt sparande, samlande, jagande och pengaslösande helt åt helvete.

Istället får jag ändra lite på mig själv och inse att jag inte är 17 år längre. Jag kan inte äta vad som helst och jag förbränner inte en chokladkaka under promenaden till busshållsplatsen. Från och med nu blir det sallader, magert kött, smoothies, färre kolhydrater och uteslutet med godsaker, samt en joggingrunda på morgonen/förmiddagen och en promenad på eftermiddagen. Varje dag. Tills jag kan sitta i klänninghelvetet. Det är min indikator, och inte spegeln, inte jämförelser med andra och inte heller vågen, utan klänningen och endast klänningen.

Tyck gärna att jag är helt dum i huvudet om ni vill, men faktum kvarstår. Jag har lagt på mig, jag har mått bättre och jag har sett bättre ut. Vågen kan ljuga, jag skulle kunna väga 70 kilo och se absolutely fabolous ut (muskelmassa, kurvor, benstomme, kroppsbyggnad i allmänhet osv) men klädstorlekar ljuger inte. Jag ser istället min wake-up som positiv. Jag har misshandlat min kropp fysiskt och har av detta blivit lidande både fysiskt och psykiskt. Att fortsätta med min livsstil skulle i framtiden kunna innebära rejäla hälsorisker ur medicinska perspektiv, högt blodtryck, högt kolesterol, proppar. Kanske till och med fetma. Listan kan göras mycket längre.

Nej, nu ska jag ut och springa. Och ge bort min kladdkaka.

Har de senaste dagarna haft världens cravings efter kladdkaka med sprutgrädde (ni vet grädde på flaska). Har nog aldrig gjort en misslyckad kladdis, men nu dessa dagar har jag bakat två helt perfekta kladdkakor; pefekt kladdiga, perfekt söta, perfekt chokladig smak. Perfekta helt enkelt.

Jag gör min kaka från ett recept jag skrev ner på ett smutsigt kollegieblocks-papper för många år sedan, men har med tiden justerat receptet lite, för att uppnå det resultat jag äntligen uppnått! Tänkte dela med mig av receptet, så att ni där hemma också kan göra perfekta, onyttiga, söta, sliskiga, feta, underbara chokladkladdkakor.

Mimo's kladdkaka, 8 port.


Du behöver;
100 gram margarin
3 dl socker
1 dl fin kakao
2½ tsk vaniljsocker
2 medelstora/stora ägg
2 dl fint vetemjöl

Till garnering och servering;
Mycket floursocker
Sprutgrädde
Gärna lite färska, skivade jordgubbar

Gör såhär;
Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret och rör ihop socker och smör med en gaffel i en bunke. Ha i kakao och vaniljsocker och rör jämnt med gaffeln. Ha i båda äggen och vispa ihop till en smet med elvisp på låg hastighet. Avsluta med mjölet. Vispa inte överdrivet när du har i mjölet, utan endast tills smeten blivit jämn och mjölrester på sidan av bunken har blandats in i smeten. Häll över smeten i en form med löstagbar botten. In med kakan i ugnen i exakt 12½ minuter (kan vara olika från ugn till ugn, själv har jag en gammal sak, men har du någon modern ugn så kanske 10 minuter räcker). Ta ut kakan, låt svalna. Garnera sedan med floursocker och skär upp kakan i åtta medelstora bitar.

Att kombinera två nöjen är det bästa. Som i detta fall. Jag och Tommy har just köpt oss en varsin mjukisdress med tryck av Spix ara, en papegojart som är utrotad i det vilda och som finns i färre än hundra exemplar i fångenskap. Filmen Rio är inspirerad av och kring Spix ara och Blu och Jewel ska föreställa just denna art. Pengarna för mjukisdressarna går oavkortat till olika organisationer och projekt som arbetar för artens överlevnad samt en framtida återplacering i det vilda.

Framtiden för Spix ara (världens mest utrotningshotade papegoja), som blev utrotad i det vilda mellan 1990-2000 ser numer ljus ut på grund av alla de organisationer som arbetar med uppfödning och hantering av arten, och fortsätter utvecklingen i samma riktning kan vi kanske en dag återigen ha denna underbart vackra art i Braziliens regnskogar. Med support och stöd, främst finansiellt, från privatpersoner kan dessa organisationer fortsätta att bedriva sitt otroliga arbete.

Min dress, Tommys hoodie.


Två Spix ara ungfåglar, bild lånad härifrån.


Vill ni läsa mer om Spix ara kan ni göra detta här och här (obs; engelska).

Passade på att unna mig lite "nu-jävlar-är-skolan-slut-och-jag-har-sommarlov"-shopping. Inte köpt något till mig själv på... tre veckor? Dessutom hade jag studentrabatt + förmånligt erbjudande + fri frakt hos nelly.com, så klickade hem allt detta för 600 spänn (ordinarie pris + frakt 1 250kr). Goett.

Tror inte att jag sett något sötare. Någonsin. Nu vill jag ha en egen dvärgflodhäst-bebis.

Oliver återfinns i Parken Zoo, Eskilstuna.