Vaknade för inte så länge sedan av ett ryck av att Malin kommer in i lägenheten och frågar om jag är vaken, och om jag i så fall har något bröd hon kunde få nalla för att hon är sjuk och inte orkar laga någon lunch. Jag fattar verkligen iiiingenting av vad hon säger, eller att jag ens sover, jag trodde allvarligt när jag vaknade att jag hade varit uppe hela dagen, på grund av min dröm, den konstigaste drömmen jag drömt på länge, och det säger en del, för jag drömmer ofta knasigt.

Jag drömde att jag och Malin var tillfångatagna vid en liten stuga på landet någonstans. Våran tillfångatagare var någon skådis av något slag, och han hade ambitioner att bli den nya, moderna Hitler. Det var dock inget "du är arisk, du är inte arisk"-snack, utan han ville rensa ut människor med någon speciell personlighet, som tydligen jag och Malin hade. Vi satt fångna i hans trädgård, utan lås eller kedjor, men nya Hitler hade syn som en örn, så det var ändå inte värt att försöka smita. Drömmen fortflöt i hans fångenskap länge och väl, vi diskuterade hurvi skulle rymma, vi fick knappt med mat...

...tills en dag, då vi lyckas rymma. Vi färdas längs med en landsväg, och på den vägen möter vi en massa gamla vänner och klasskamrater som går med oss en bit. Vi kommer så småningom fram till ett lotteri, där så gott som alla våra vänner sitter vid runda små bord och väntar på prisutdelningen. Alla på lotteriet var av "rätt" personlighet, och därmed nya Hitlers favoritmänniskor. På något sätt lyckas jag och Malin dock ta oss in på lotteriet, då vi mest såg ut som alla andra, och att vakter och folk på lotteriet inte kunde avgöra om vi hade "fel" personlighet eller inte.

Vid mitt och Malins runda bord satt också Stefan, samt en tjej jag inte verkade tycka värst mycket om. Hon hade svart hår, hiphopkläder, tunga kedjor överallt, och hon gick och pratade riktigt skumt. Snart började vinstutdelningen, med en massa skumma vinster, och hiphoptjejen vann en slav i form av en älva i en glasburk. Dessa älva blev lika stor som en människa och kunde utföra önskningan närhelst man ville. Hon såg precis ut som en liten människa också, inget Tingeling-tjafs, och det såg ut som om hon sov fast hon stod upp i burken. Hiphoptjejen undrade vad fan hon skulle med en liten älva till, och jag föreslog att hon skulle släppa ut älvan i det fria, men nej, det gick inte för sig.

Vinstutdelningen fortsatte, och snart var det Stefan som vann. Han vann en hel massa hårpuder, som man med ett svep över håret kunde byta hårfärg helt tills nästa hårtvätt. Stefan vann dem i alla färgen man kan tänka sig, rött, svart, brun, blått och flera nyanser av blond. Jag trodde att Stefan inte vart värst lycklig över sin vinst, och att han gärna fick ge mig den ljust blonda, så skulle jag aldrig behöva färga utväxten igen. Nä, det ville inte Stefan, han var ju själv blond och ville utnyttja alla hårpuder han vunnit. Inte ens testa fick man göra.

En del vinster fortlöpte utan att jag lade notis till dem, förrän det skulle lottas ut extremt många lösögonfransar. Både jag och Malin tyckte, att det borde ju jag vinna, så att jag aldrig mer behöver köpa lösfransar igen. Men vann gjorde jag inte. Det gjorde någon kille som var överlycklig över vinsten konstigt nog.

Drömmen var så sjukt konstig på grund av att, hela tiden hade vi en obehagskänsla som förföljde oss, hela tiden var vi rädda att återigen bli tillfångatagna, vi visste inte vem vi kunde lita på och vem som var vän, vi visste inte ens vart vi var eller varför och vad vi skulle göra härnäst.

När Malin kom in och väckte mig, var jag i drömmen mitt i ett samtal med min gamle vän Glenn, om att jag hade drömt (!) om honom, att han lånade pengar av mig, och att han flydde landet när han inte ville betala tillbaks. Jag och Glenn stod och asgarvade åt detta i drömmen, när Malin, på riktigt, kommer in i sovrummet och frågar "är du vaken?". "Klart jag är vaken!" tänkte jag, "minns du inget av allt som har hänt?". Sen insåg jag, att jag inte alls varit vaken och att allt varit en dröm, och svarar henne "jag är typ vaken". Höhö. Sen hoppade jag upp ur sängen och gjorde våfflor åt Malin, för hon är lite krasslig, och orkade som sagt inte laga lunch, och brödet vi hade var mögligt.

Ska lätt berätta för Stefan hur snål han var! Så kanske jag borde sluta ligga och läsa fantasy hela nätterna!