Har så'n fruktansvärd träningsvärk i magen, vilket oftast är rätt gött, men just nu känns det som kaka på kaka med förkylning + träningsvärk.

Ska försöka komma iväg till gymmet imorgon också, även om jag är sjuk... får lite dåligt samvete annars. Soffpotatar mig så mycket så de där få timmarna är rätt värdefulla ur kropptrimningssynpunkt.

Fit som ett as ska jag bli, juni är mitt slutmål, nyår är ett delmål. Tittade man på mamma i min ålder, då hade hon magrutor som en fitnessguru. Jag kanske inte ska bli riktigt lika fit, men jag har gener för det, och lite markerade magmuskler är alltid snyggt.

Har skurit ner rejält på gottesaker. Inte ätit godis eller druckit cola sen i helgen, vilket är en bedrift för mig. Har inte heller ätit kakor, bullar, andra bakverk eller druckit någonting med uppenbar sockerhalt. Dock har jag druckit juice och ätit pasta. Förbud skulle göra mig galen, så jag tänker inte förbjuda vardagssaker så som juice, yoghurt mm.

Lördagar är (som alltid) min gottedag. Då får jag unna mig något gott, för att inte klättra på väggarna av sötsug. En burk cola och lite godis t ex.

Hör ni?! Jag har verkligen bestämt mig. Sju månaders deadline är inte så farligt heller, man brukar ju inte inse att man är plufsig förrän i maj när bikinin ska på om en månad. No more beach-panik. Drömkroppen ska erhållas och behållas.

Detta naturfenomen kallat snö kommer vara så lagom uttjatat redan innan jul befarar jag. Och vad som förvånar mig är ett Svensson fortfarande blir helt chockad av att det snöar i Sverige. Borde man inte ha lärt sig det vid det här laget?

En annan sak som förvånar mig är folk (ja, detta är en pik till Tommy, haha) som ännu inte satt på vinterdäck i mitten av november... är man helt omedveten om att det faktiskt snöar fem månader om året i detta land?

Nåväl. Jag hatar snö. Det är kallt och det är jobbigt att gå i, det förstör skor, man blir blöt, man fryser och jag stannar i alla fall helst inomhus på vintern. Dessutom blir snön till förjäklig slask så fort det blir någon plussgrad, vilket är om möjligt ännu drygare än snö...

Visst är snön vacker, de första dagarna tittar man ut och ler och får julkänslor i hela tjocka kroppen, men sen ligger det bara som ett djävulskt, demoniserat täcke från Skåne till Lappland.

Snön kan stanna i fjällen.

Okej... det är fint, såhär till en början...

Sitter här med chokladansiktsmask (som dessutom luktar och smakar gott, mums), har rakat ben och plockat ögonbryn... känner mig sådär nyponrosfräsch just nu.

Imorgon ska jag upp tidigt och baka frukostbröd som jag köpt blåbärssylt och Philadelphiaost till, kommer bli hur smarrigt som helst, no more fucking havregrynsgröt på morgonen. Det är gott de första tre dagarna, sen smakar det urmjölkad pungpåse.

Ska snart krypa ner i sängen och läsa klart Diamanter är Förevigt, den var lite seg i början, men när man väl kommit i den så är den som ett långt, underbart avsnitt av Sex and the City.

Verkar som om jag har ett extrajobb som modeskribent på en tidning också! Men mer säger jag inte, höll ögon och öron öppna så kanske jag avslöjar mer inom en snar framtid.

Bäst att skölja av den här ansiktmasken nu, börjar känna mig som Rockbiter i Den Oändliga Historien (ni vet han superstora stenätaren?).

Favoriten!

Jag är inte bättre idag. Går och nyser och snorar och försöker ta mig an att rensa de sju (!) påsar kläder jag fick med hem från villan sen i helgen.

Jag har i alla fall varit relativt hurtig, varit och tränat, sen tog jag en promenad, sen blev det solning. Gött å ha solkort och gymkort indeed.

Många mer knop blir det inte i veckan. Träffa skola + Elena imorgon, skola + pappavakt på torsdag, god mat och Idol + träning på fredag, träning + vänner + solning lördag, träning söndag. PHEW!

Tommy och fågeln har gått och blivit BFFs. Fågeln ska med Tommy överallt i lägenheten, sitter pippin i buren när Tommy går ut ur rummet så skriker han som besatt.

Efter jobbet somnade Tommy i soffan, på magen... och gissa vem som sitter på hans rygg och sover? Jo, fågeln. Han väcker dock Tommy ibland genom att dra i skägget, bita honom i svanken eller dra huvudhår. Men det är antagligen av kärlek.

Jag duger absoluuut inte är Tommy är hemma, då är det Tommytommytommytommy hela tiden. Jag duger när Tommy är på jobbet.

Igår när jag stod och stekte pannbiff åt mig, min far och Tommy att avnjuta, skvätte världens största smördroppe upp på min hand (höger lillfingerknoge). Det gjorde så fruuuktansvärt ont för någon sekund, men sen tänkte jag inte mer på det. Det började snart svida lite så jag tittade till handen efter maten, och där var jag typ... lila.

Idag har det blivit till en lila blåsa, och det har krympt ihop lite jämfört med igår, men självklart skrapade jag just upp blåsan när jag skulle ladda diskmaskinen med disk. Jag är en liten fjolla, visst, men ni vet nog själva hur ont brännsår/brännskador gör hur små de än må vara.

Hoppas att det läker fort, lär det väl inte göra om jag känner klumpig jag är och hur många gånger jag därför kommer riva upp det hela.

Nu blir det sängen!

Ps. The Sims 3: Kvällsnöjen är uuuunderbart!

Har länge haft en passion för spelet The Sims och dess värld. När jag var yngre satt jag i timmar flera gånger i veckan, från Sims 1 Original till Sims 2 + alla expansioner.

Sistnämda fick jag alltid hem gratis på posten så snart de hade släppts då jag arbetade för EA (ni vet, spelföretaget som bl a har hand om The Sims-serien, NHL -år, FIFA -år osv.). En av mina uppgifter var att spela så mycket spel att jag trillade av stolen, för att sedan recensera dessa och vara en teknisk support för andra spelare med frågor om spel eller installation, men även hårdvara i vissa fall. Uppdaterade också nyheter åt EA, så jag var lite av en  "marknadsförare". Jag gick också på förhandsvisningar, fick extramaterial, goodiebags samt annat skoj.

Nu för tiden spelar jag i princip aldrig Sims. Jag har väl tröttnat lite. Men så fort det kommer en ny expansion eller ett nytt prylpaket så kliar det i fingrarna efter att få testa! Härom veckan kom The Sims 3: Kvällsnöjen ut (Late Night är den engelska titeln), och idag har jag skaffat spelet. Denna expansion innehåller bland annat vampyrer, kändisar! För att kopiera spelfaktan från The Sims officiella svenska sida;

• Häng på de hetaste ställena i stan, från mysiga barer till dansklubbar till chica lounger, kompletta med dörrvakter.


• Bli rik och berömd som bandmedlem, bartender, regissör eller lokalkändis.


• Hitta rätt plats i staden för att avslöja hemligheten bakom hur man blir en vampyr.


• Få tillgång till exklusiva områden och njut av kändislivets fördelar som exempelvis flotta vindslägenheter, lyxiga bubbelbad och bilar.

Gissa vem som ska game-a ikväll?

Bloggat lite dåligt i helgen då jag varit i mitt gamla hem, villan på Majas Väg och tagit hand om nyopererad pappa som jag passat upp på och lagat mat till fr o m fredag tills nu. Har också hunnit med att städa, rensa flickrum på sjukt onödiga prylar som jag samlat på mig under 18 års tid samt baka en del. Dessutom har jag varit kattvakt åt Dollar, Scilla och Tingeling, Malins underbara supergoa otroligt fina katter!

Har också tillägnat tre timmar på akuten med papps. Efter tre timmar så visade det sig att det inte var något större fel på honom, utan att det var biverkningar av medicinen som gjorde honom dålig.

Nu är jag hemma och har längtat efter att få sova i min egen säng... eller ja, jag har ju sovit i min egen säng i villan också, men det är en annan grej, när man inte använt den sängen på ett par år längtar man ju såklart till den säng man faktiskt sovit i den senaste tiden. Våran underbara dubbelsäng med underbara nya fluffiga täcken och med nya satinbäddset.

Imorgon blir det desto mer bloggande. Hang in there!

Nu blir det till att baka lite lördagsgodis, närmare bestämt Dumlekakor. Mums! Receptet får ni läsare sen, så kika in om ett par timmar om du också vill mysa till det såhär på allhelgonahelgen.

Varför kan jag inte hålla ett par strumpbyxor hela!? Satte just på mig mina favoritstrumpbyxor från Pieces med spets ner till knäet och sedan prickar ner på foten och upptäckte att dessa är trasiga! Lyckas hålla ett par strumpbyxor i skick i ungefär en halv användning. Buhu.

Haha, så fort jag spelar låten nedan blir pippin tyst. Så fort den slutar börjar han skrika, och när jag sätter på den blir han tyst som en mus. Jag tror han är en sucker för popballader jag!

Dessutom rappar han till Right Round - Flo Rida!

Nu här det handlats rejält, och det var tydligen smakprovsfredagen. Först bjöds det på 8 olika ostar, sen blev det popcorn och juice, för att avslutas med tre sorters glass med hallonsylt, jordgubbssylt och blåbärssylt. Synd att jag är mätt med tanke på att jag ska hem och laga mat nu...

För att beröra ett lite djupare ämne än kläder/mode/skönhet för en gångs skull, tänkte jag dra upp detta alltid så aktuella ämne jämställdhet mellan. Jag vill påpeka, innan ni börjar läsa och kommentarerna (antagligen) strömmar in, att detta är min åsikt och ni behöver varken dela den eller hylla den. Jag är varken feminist eller anti-feminist. Dock har jag min rätt att tycka för det.

Alla har väl fler än en gång inte bara stött på detta ord utan också debatterat kring det. Alla har vi också olika inställning och syn på jämställdhet. Män verkar överlag vara aningen mer neutrala till jämställdhetsdebatten än kvinnor, medan kvinnoskaran innehåller många riktiga jämställdhetskämpar. Jag har ingen underbar källa att stödja mitt uttalande med, men det räcker väl att titta på den politiska könsfördelningen i partier som FI.

Jämställdhet är alltid något att sträva efter (även om man inte vill titulera sig "feminist"), inget snack om saken, men sen finns det ju bra och dåliga metoder. Tycker aldrig att en kvinna ska anse sig ha rätt till mer än en man och sedan skylla detta på jämställdhetsfrågan. Jämställdhet betyder ju just jämställdhet, att bli likvärdigt behandlade oavsett kön, religion, etnisk bakgrund, funktionshinder eller hudfärg.

Jämställdhetsdebatten kan, enligt mig, gå aningen överstyr emellanåt. Feministkrigare vill gärna påstå att det inte hänt så mycket "de senaste tusen åren" eller vad nu deras argument må vara. Sanningen är, att det har det visst. Men en förändring, i alla fall i det svenska samhället, kan inte ske genom en revolution. Det var 1800-talsfasoner. Självklart kan en revolution se ut på många olika sätt, men det finns helt enkelt varken tid eller resurser att drastiskt förändra samhället över en natt.

Radikal feminism står inte för jämställdhet. De arbetar gärna förbi det där med att "mannen och kvinnan ska ha samma rättigheter" och struntar sedan i dess motpol "mannen och kvinnan ska också ha samma skyldigheter". Det är bara en massa tjat om rättigheter hit och dit.

Hur många av kvinnligt kön har inte någon gång upplevt särbehandling då individer och samhälle är rädda för att "kränka" kvinnan då detta är ett mycket infekterat ämne. Man vill ju inte bli utpekad som mansgrisen eller kvinnokränkaren. "Då är det bäst att särbehandla denna kvinna så att man inte får några obehagliga överraskningar på posten".

Jag vill absolut inte bli särbehandlad. Jag vill bli bemött med samma respekt som mannen för att det ska vara så, inte för att någon är rädd för att jag ska ta illa upp för att jag är kvinna, och inte för att någon anser att jag har rätt till mer för att jag saknar penis.

Varje steg i rätt riktning är score. Men för varje kvinna som vägrar inse att vägen mot jämställdhet inte bara handlar om rättigheter tar debatten ett steg bakåt. Och jag avskyr både manliga och kvinnliga ursäkter som syftar på att kvinnokroppen och manskroppen har olika byggnad och därmed olika syften. Det är delvis sant såklart. Men ville vi ha jämställdhet eller inte?

Stereotypfeminism?


PS. Jag har på senare år lärt mig att feminister visst rakar sig under armarna och på benen om de känner för detta.

Idag är jag en jättemumin i min fluffiga vita jumpsuit igen.

Vad bjuder helgen på då? Ska iväg och handla åt stackars nyopererade pappa strax, ska handla en massa gott så att jag kan laga supergod mat åt pappa, bror och pojkvän i helgen. Så ska jag vara kattvakt åt Malins tre fluffiga underbara ragdolls.

Ska också på minnesgudstjänst på söndag och tända ljus för lilla mamma, och så ska jag självklart till hennes grav och pimpa till den.

Mer uppdatering kommer följa löpande under dagen, så stay tuned.

Bjuder på en gammal bild också;
Från vänster; Jag, min gamla klasskompis Angelica, min gamla klasskompis Marika.

Är sååå shoppingsugen. Har nog inte köpt ett klädesplagg på... mer än en vecka. Om man inte räknar med den klänning jag beställde förra veckan, som inte kommit än. Förhoppningsvis får jag den lagom till att man ska vara lite fin, dvs nästa helg.

Har iofs. köpt lite småsaker till lägenheten. Ett par tavlor, julgrytlapp och julgrytvante...

...och resten av inlägget försvann.

Idag är jag på o-humör. Har i alla fall hunnit träna och sola, hissa vimplarna!

Får se vad resten av dagen bjuder på. Sugen på lax, avocado, rom och räkor. Finmat.

Jag har en fågel på huvudet. Slår vad om att han har bajsat där uppe.

Nej fågeln har inte ont, men den är om möjligt mer skadad i huvudet än tidigare. Igår, när jag hade krypit ner, fast innan jag hade somnat, kom Tommy in och skulle natta i sällskap av mr. pippi. Han var hur söt som helst, till en början. Sen började han uppvakta huvudkuddarna, och när han märkte att dem inte gav respons gick han till Tommys fötter.

Han är alltså helt tokigt kär i Tommys fötter nu sen igår. Han dansar för dem, sjunger för dem, värsta häckningsritualen. Så är han skitförbannad på mig, eftersom att jag kommer emellan han och fötternas kärleksaffär. Tommys händer går bra ibland, men så fort Tomym går ut från vardagsrummet börjar han skrika som om någon torterade honom.

Ifall någon har något bra förslag om vad vi kan göra i denna lite bisarra situation, feel free to comment. För att ge er ytterligare info, är han en 5-6 årig nymfparakithane som levt ensam hela sitt liv (förutom människosällskap that is).

På Ellas Inspiration, inredningsbloggen jag skrivit om förut, kan du nu vara med och tävla om en kaffemaskin från Tassimo. Självklart är jag med och tävlar, vem skulle inte vilja ha olika supergoda koppar kaffe sjukt fort?

Var med och tävla du också hos Ellas Inspiration!

Sitter på det fruktansvärt ödsliga sjukhuset och väntar på min skjuts hem. Har varit och hälsat på min pappa nämligen. Satt vid hans sida i 45 min, då jag plötsligt insåg att ingen längre svarade vid tilltal.

Pallrade mig då ner till museet på bottenvåningen i hopp om att det i vuxen ålder skulle vara mer intressant än vad det var när man var till mamma på sjukhuset under ens uppväxt. Något intressantare var det väl, men bilderna och föremålen var fortfarande roligast.

Nu blir det hemåt och laga lite käk åt hungrig man.

Tänker på dig pappa<3

Jag kommer snart slita av mitt hår, och allt på grund av de relativt nya Coca-Cola-korkarna. Får för i bövelen inte upp korkarna om jag inte först tar till med all min kraft, sedan använder tänderna, för att till sist ta i med all min kraft igen. Vad blir det liksom. Har de barnsäkrat Coca-Cola eller?