...vad kallt det är utomhus! Hade linne, tröja, skinnjacka, sjal, mysbyxor och Uggs på mig och huttrade sönder mig på min promenad till Konsum. Hösten har verkligen smygit sig på, men nu tog den plötsligt ett jättekliv. Inatt var det dessutom minusgrader!

Ett år äldre är jag också. Gammeltanta. 21. Tjugo plus. Känns värdelöst. Men födelsedagen var underbar. Började med tårta och present på sängen, en ny datorstol, det var verkligen en gåva sänd från himlen med tanke på hur mycket ont i ryggen jag haft på senaste tiden. Det fortsatte med romantisk middag på finrestaurang, kött och sås är det bästa som finns. Sen bar det hemåt, plockade upp en flaska vin och stack till Erik och Malin. Där hade dem dukat upp med massa chips, dipp, nötter, godis, tänt levande ljus överallt, och Wii var igång. Och present fick jag också. Hade en toppenkväll med gott sällskap...

...men dock blev det lite för mycket vin, när kvällen avslutades hade jag svampat i mig två flaskor. Bakfyllan var inte att leka med. Längesedan jag mådde så dåligt. Bodde på toaletten från tidig morgon till eftermiddag.

Igår tog jag och Malin vårt pick och pack och stack till Väse för att spana in hennes blivande lilla hankatt, Dollar. Uppfödaren hade fem kattungar på nio veckor, plus en till kull som föddes i lördags. Har nog aldrig sett något gulligare. Hade jag haft egen lägenhet hade jag inte tvekat en sekund på att tinga en själv :-)

Malin har lite bilder från födelsedagen som jag med spänning väntar på!

Lilla Dollar

Du är så vacker när du sover. Jag kan titta på dig i timmar. Du har kidnappat mig själv. Behåll mig.

Nu har jag gjort det. Sökt mitt drömjobb. Inte för att dem rekryterar, men skrev ett sånt jäkla bra ansökningsbrev att jag nästan vill buga för mig själv. Jag var bara tvungen. Enda kruxet är väl, att om jag isåfall får det måste jag flytta till Stockholm, och det känner jag inte för att göra om inte snutten följer med. Får väl leka independant woman och flytta själv om inte annat, för jobbet är min framtid.

Mer detaljer får ni inte, berättar mer om det verkar positivt istället.

Varma mackor med goudaost blev min frukost. Ville köpa en baguette från Sjöqvistens när jag ändå var nere i stan förut, men det öppnade inte förrän klockan 10.

Idag ska jag ju vinna på Lotto förresten. Hamnade bakom en bil vars registreringsskylt var TUR förut, det kändes lovande. På tal om registreringsskyltar... jag letar fortfarande, efter ett halvår, efter reg. skylt 002 i "leta-nummer-leken". Jag måste vara den mest ouppmärksamma som finns.

Känner mig glad från topp till tå. Hela jag känner mig lycklig, och har gjort sedan igår. Trött, men lycklig.

Har äntligen fått min kallelse till Arbetsförmedlingen. Imorgon klockan 8:15. Kunde dem inte ha gett mig en tidigare tid? :-P Kanske måste fila på CV och grejer. Leta fram mina betyg. Har dock ingen motivation till det, vill bara sätta mig och glo på nya avsnittet Gossip Girl som släpptes i USA igår, episod 1 säsong 3! Gossip girl är ren njutning för hela slanten. Tack Emem, för att du tvingade mig att börja titta på GG. <3

Inatt låg jag och gosen och pratade om vad vi skulle göra, om jag faktiskt någon gång vann x antal miljoner som en skänk från ovan. Vi kom på en hel del...

• Köpa en bostad åt min bror. Hus eller lägenhet är upp till honom.
• Köpa pappas hus/villa/bungalow i Thailand som han har sagt att han vill ha när han går i pension.
• Köpa en V70 samt en golfbil åt pappa. V70 för att han är kombimannen. Han vill ha utrymme och ännu mer utrymme. Golfbilen skulle bara vara lekbilen som inte V70:an erbjuder.
• Köpa en söt Cab till Emem, som hon kan glida runt med utan tak på somrarna. Jag skulle vilja köpa en rosa, bara för att, men jag skulle nog vara snäll nog att låta henne välja färg själv.
• ...och så skulle hon få shoppingbidraget som jag redan har nämnt. En liten nätt summa pengar att kunna skämma bort sig själv med (läs köpa allt hon vill ha).
• Tommys mor skulle få sig en valfri bil också. Vi antog att hon inte vill ha en ny bil, så valfri får det bli. Skulle också befria henne från Kronoparken och köpa henne ett hus någonstans, med stor tomt åt djuren.
• Erik och Malin skulle också få sig en bil, en snygg, lagom dyr i drift, som skulle vara kul att köra.
• Det allra första vi skulle göra när vi inser att vi besitter ett megabelopp är att genast köpa en resa till Maldiverna. Det är det stället vi har sagt till varandra att vi någon gång ska åka till. Vi skulle ta en resa med extra allt och superlyx, som skulle gå på typ... 200 000kr.
• Eftersom att vi antagligen inte kommer att åka dagen därpå, skulle vi därför åka till Stockholm och titta på en cool bil åt Tommy, samt köpa alla andra bilar som jag vill ge till folk.
• Jag skulle skänka en del av pengarna till WWF (för att jag alltid har älskat djur och sålde julsaker åt WWF under många år när jag var liten), samt Ronald McDonald-husen. Blev så rörd härom dagen när jag läste på McDonald's brickunderlag om vad deras hus erbjuder familjer med sjuka barn.
• En jorden runtresa skulle också bli av inom den närmsta perioden. Australien, USA, Brazilien, Kina, Thailand, Frankrike, Italien, Mexiko, you name it.
• Nu har jag X antal miljoner kvar. Det går till bostad åt oss själva, som vi köper på jorden runtresan. Kanske i Italien. Eller USA's kust. Självklart skulle jag också köpa något i Sverige att ha, eftersom att jag skulle sakna alla vänner/familj om jag var borta hela tiden.
• Shopping shopping shopping skulle det också bli en hel del av kan jag lova. New York shopping. Mmm...
• Några miljoner skulle jag sätta in på ett annat bankkonto till mina framtida barn.
• Ytterligare några miljoner skulle gå till investering i olika företag.
• Några fler miljoner skulle gå till annan välgörenhet som jag antagligen snubblar över på min jorden runtresa.

Sen skulle jag fortfarande sitta på några betryggande miljoner att betala utgifter med, shoppa, leva på. Om jag vinner de 156 miljonerna på Lotto. Och det ska jag göra!

Nu är jag hemma från brunchen igen. Men jag är inte ensam. Med mig har jag mina nya älsklingar till stövlar. Svart skinn, lårhöga, 10 cm klack. Mmm...

Jag läste i en Illustrerad Vetenskap för inte så länge sedan, att vissa människor helt enkelt föds till missbrukare. Detta beror helt enkel på en speciell gen som styr självbehärskningsförmågan, enligt artikeln, om man tillhör denna grupp som har svårare att säga nej till frestelser, som har svårare att sluta röka, som har lättare att bli spelmissbrukare, alkoholister och knarkare. Jag måste få säga att jag antagligen har detta anlag. Jag saknar verkligen helt förmågan att sluta snusa. Jag är säkert kapabel till att hamna i guiness rekordbok för snabbt spenderande av pengar. Jag har också en tendens att fastna lite väl länge framför enarmade banditer och köper ibland lite för många lotter.

Och jag har ett shoppingberoende. Vi kan helt enkelt konstatera att jag tillhör gruppen människor som helt enkelt har sämre självbehärskningsförmåga. Och det jobbigaste är, att jag faktiskt inte kan gå förbi ett klädesplagg jag gillar, eller något annat snyggt för den delen, utan att köpa det. Min garderob har vid det här laget storleken av tre-fyra "normala" människors garderober. Min skohylla är full. Skogarderoben är också full. Tommys hall är full. Av skor.

Jackor har jag också en hel hög av. Förra året hittade jag en av mina skinnjackor. Samma dag, ja samma minut, hittade jag en annan av mina skinnjackor. Och jag köpte båda två samma dag. Det rörde mig inte i ryggen att dem tillsammans kostade nästan fyra tusen kronor. Jag skulle ha dem båda, för jag ville ha dem. Samma sak verkar hända i mitt huvud när jag ser vita klädesplagg. Det kvittar att jag har en nästan identisk t-shirt/klänning/linne som redan ligger där i mitt garderob, jag köper en till om den råkar hänga på en galge och jag går förbi i butiken.

Spelade på Lotto gjorde jag, som jag sagt. Men jag nöjde mig inte med en dag och två spelfält. Jag fyllde i fyra spelfält och spelade för hela veckan.

Ge mig lite självbehärskning. Jag ska iallafall se till att hålla mig låååååångt ifrån droger. Jag är en spelmissbrukande, shoppingberoende storsnusare, fine det kan jag stå ut med, men narkoman tänker jag inte bli.

Sötnosar.

Idag ska jag fan spela på lotto, 156 miljoner jatack, och jag har ju lyckats pricka rätt förr. Vinner jag, ska jag köpa en prestandabil till Tommy, en golfbil till pappa, en tjejbil till Emem, en... någonting till min bror. Erik och Malin skulle få sig en kärra också. Någon mer som vill ha bil? Emem skulle dessutom få ett oändligt shoppnigkonto så att hon kan vara lycklig föralltid. Själv skulle jag köpa hus utomlands, förtidspensionera mig, köpa tjänstefolk (stylist, frisör, butler, någon?), enbart äta smörgåstårta och färska havskräftor till middag, kanske skulle köpa något coolt exotiskt djur också... att ha på min stora, extremt välskötta tomt (trädgårdsmästare!).

Så ja, lotto blir. Tills jag kan göra allt det där.

Men innan lotto bär det av på brunch med Emem, mys!

Tinas blogg är rolig, haha, jag dör på 118 100, vad kul man kan ha med dem! Det bästa är nog, om man inte har några vänner som vill lyssna på ens problem/inte har råd att gå till en terapeut så fungerar dem som små hobbyspykologer. Sms:a en fråga och få svar. Svara på det och fråga något mer, så får man ett nytt svar. Vilken tid på dygnet som helst. Jag har dock råd att gå till terapeut och har vänner som orkar lyssna på mitt tjat emellanåt, men ändå, det är skönt att veta att det finns alternativ.

Kanske kan vända mig till dem med mitt sluta snusa problem?

Emem, min kära 21 åring, förbered dig på en mur av text. För nu är det födelsedagsspecial i min blogg!

Jag tänkte inleda med lite obligatoriskt tjafs om vad som hände året du föddes, och vad som har hänt på din födelsedag genom tiderna. Du vet, man kan få sådana kort av föräldrar och far/morföräldrar som tycker att det är jättespännande att läsa om vad som hände just din dag, fast som man själv egentligen skiter fullständigt i, för man vill bara öppna paket. Men håll ut, ditt paket är på väg, men först måste du läsa det här.

1988:

• Det politiska partiet Sverigedemokraterna bildas.
• Enligt en rapport har antalet svenska familjer med förmögenheter på över 100 miljoner kronor under sex år vuxit från 28 till 163 och Sverige har 23 miljardärer.
• Omfattande säldöd konstateras i Kattegatt. Över hälften av den svenska sälstammen dör efter att ha drabbats av en virussjukdom.
• Fredsavtal avslutar Iran-Irakkriget.
• Bakmaskin är årets julklapp i Sverige.
• I en ny svensk lag måste alla, även resande i baksätet, använda säkerhetsbälte vid bilfärd.

11 september:

• Dagny och Helny har namnsdag!
• Bilmodellen Ford Pinto lanseras.
• En terroristattack utförs mot World Trade Center i New York och Pentagon i Washington D.C., USA.
• Sverige utrikesminister Anna Lindh avlider till följd av de skador hon har tillfogats i ett knivöverfall dagen innan.
• Det 1000:e dödsfallet bland de amerikanska soldater i Irak inträffar.

Efter att ha läst farmor/mormorvykortet som man fått samma av tre år i rad, följer sedan en liten söt sak i stil med; "men det bästa som hände var att du föddes!".

Så, nu har du genomlidit steg ett av en födelsedag. Dagen brukar fortsätta med att någon gammal kompis har klistrat ihop ett kollage av bilder, ofta pinsamma, och publicerar/hänger upp dem på ett sådant sätt att allmänheten kan beskåda. Njut!






Nu ska man sitta och skratta och minnas varje bild, och tänka "har jag varit sådär liten?" och "näää hemska fjortis!". För alla har vi varit fjortisar. Det bästa är, att vi idag, kan sitta och skratta åt andra fjortisar och låtsas om att vi själva aldrig varit sådär små/fula/fjantiga/barnsliga/högljudda/pinsamma/blonda. Men det har vi. Båda två, och det bästa är att vi har varit det tillsammans.

Sen ska man äta tårta. Och på Emems födelsedagar är det regel att man äter Vargtårta. Inte bara har tårtan fått ett sött namn genom året, den smakar också som om den vore från sjunde himlen. Men med tanke på att det är Emem som har gjort den kan det inte precis vara ett avancerat recept. Förlåt min pärla, men kock ska du då inte satsa på som yrke.

Vartårta för X antal år sedan


Nu för tiden låtsas Emem att hon är vuxen. Jag menar, 21 är en stor ålder. Trodde du någonsin att du skulle bli såhär gammal? Jag tänker på ditt framtidsbrev som du skrev när du var 11-12 som finns i din dagbok Emem. Du visade mig det så stolt och sa att du inte skulle läsa brevet förrän din 20 årsdag. Jag gick hem och gjorde ett likadant. Men efter några månader, ändrade jag på brevet, så att det inte längre stod "läs på din 20 årsdag, Maria", utan "läs på din 13 årsdag". Så liten och äcklig man var, så nyfiken och totalt korkad. Erkänn att du läste ditt innan din 20 årsdag? Och erkänn att det typ stod "när jag är 20 ska jag ha barn och familj, en dotter och en son, och en hund?". Vi är Svenssons i våra hjärtan. Eller ja, du är Nilsson, men det är typ samma sak.

Nu har man öppnat paketen. Från din farmor fick du typ, lakan, eller ett armband. Från dina föräldrar fick du preciiiis det du ville ha, fast lite fel. Föräldrar förstår nämligen inte att det är skillnad på ljudanläggning och ljudanläggning, eller TV och TV, men du är glad för det. Från din syster fick du kläder, som du inte ville ha, så du ber om kvittot. Från dina kompisar får du en massa krimskrams som vi, ärligt talat, kan kalla skit. Ett par trosor, som du tycker typ är göööörfula, lite godis, som du verkligen inte vill ha nu när du är 21 och försöker vara nyttig. Så fick du säkert någon ansiktsmask eller billig H&M parfym. Kanske ett biobesök.

Från din bästa vän, får du dock det du verkligen vill ha. Du säger "Mimo, jag vill ha..." och Mimo, hon fixar ju såklart. Du har en present att inkassera imorgon när vi ses och går igenom alla dina presenter (läs ovan, haha) och en massa gamla minnen och... jag tänker inte nämna vad du får här, men jag är säker på att du redan vet. Det är något kul, det är något häftigt, det är något trevligt. Visst?

Grattis på födelsedagen min bästaste bästaste vän genom tiderna. Jag tänkte dra historien om vår lilla skogspromenad på dagis här, men jag är säker på att de flesta redan hört om den. Du får gärna ta det på min födelsedag dock, när jag sitter där och är äldre fast allting är sig likt, om två veckor. Jag älskar dig!

Den osminkade sanningen

På tal om ingenting, något som ingår i min morgonritual är att alltid starta datorn och läsa Aftonbladet.se. Idag var så också fallet, och jag förvånades över den här artikeln. Saken är den, att jag faktiskt gjorde samma sak för något halvår sedan.

Emem och jag satt och kollade på TV, på något program som skulle avbrytas för Lottosändningen mitt i programmet. Jag råkade ha papper och penna framför mig, och skrev ner slumpmässigt valda nummer, och säger till Emem "haha jag ska bara testa min lycka, känner på mig att de här numren kommer dras". Emem tittar på mig, skrattar och säger något i stil med "haha Mimo, visst". Gissa vad som händer? Jo, jag prickar in typ alla rätt utom en, och hade vunnit 600 000 kronor om jag faktiskt hade spelat på riktigt. Både jag och Emem sitter som förstummade och fattar liksom inte riktigt vad som hände. Vi ropar in Emems föräldrar och berättar för dem också. Alla känner sig lite läskiga till mods över vad som just hände. Jag skakade typ. Det var världens coolaste känsla, men jag var grymt arg på mig själv över att det bara var en spontan gissning några sekunder innan dragning och inte "på riktigt". Jag hade fått ett rejält klirr i kassan om jag bara hade vågat spela på riktigt. Men sånt gör jag ju inte. Och trots min tur/läskiga förmåga att förutspå/vad-vi-nu-vill-kalla-det har jag inte spelat på Lotto på riktigt. Någonsin.

Godmorgon. Kände mig lite bättre för några ögonblick i förrgår, tänkte "nu blir jag typ helt frisk vilken dag som helst". Tills jag blev sjukare igen. Nu känns halsen precis likadant som när jag mådde som sämst. Ungefär som om någon har skalat av yttersta laget vad-det-nu-är inne i min hals. Jag låter som om jag inte gjort något än att leka med heliumballonger i något år och därmed också skadat rösten. Jag låter liksom hes, 10 år yngre, fast gummig. Nåja, man får väl se det komiska i det. Jag fnissade just till lite åt mig själv.

Inatt när jag inte kunde sova, låg jag och funderade på en sak. På köpet av min svininfluensa har jag fått vaxproppar i mina öron. Trodde först det var öroninflammation, det gjorde typ jätteont och jag hörde ingenting. Så åkte vi och köpte Revaxör jag och Tommy, och åkte hem och lekte doktor. Mina öron blev genast bättre. Men för att återgå till saken, rådet jag fick var, att aldrig peta öronen med tops, för det är större chans att pilla in allt det onda i örat än att få ut det. Så jag låg och funderade på, jag som älskar nypetade öron, hur man faktiskt får örat helt rent utan bomullspinnar. Så jag tog fram min enda tillflykt, mobilen, och sms:ade 118 100 klockan 05:00 och skrev "Jag är nyfiken på, om man inte får använda tops inne i örat, hur ska man då få helt rent?". Självklart hade dem svar på min fråga, men inte något svar jag hade hoppats på. Jag hade faktiskt själv kunnat komma fram till samma slutsats.

Man kan exempelvis tvätta öronen med tvål och vatten samt därefter torka med en mörk handduk som inte blir missfärgad. Tänk på att inte spruta in vatten i örat. Ta istället vatten i handen och gnugga örat.

Menar dem det? Vilka genier.

Du får inte gå bort. Då rasar min värld samman. Jag är så orolig att jag inte vet vad jag ska ta mig till.

Du har alltid varit min enda förälder, du har alltid funnits där för mig, vad det än har gällt. Som när jag ville flytta hem från Uppsala. Du kom hela vägen från Karlstad med flyttbil på mindre än 4 timmar. När min bank krånglade förra sommaren betalade du snällt min hyra. Du är så stark, trots att mamma har varit döende under större delen av min tonårstid har du varit så stark och aldrig låtit rädslan nå mig, du har stått som en mur och beskyddat mig från allt det onda. Du har gett mig världens bästa uppfostran, det är dig jag har att tacka för alla mina bra egenskaper som jag besitter idag. Du har alltid svarat på mina frågor, när jag har varit nyfiken och vetgirig, som ett öppet lexikon. Du har skjutsat och hämtat mig överallt. Som när du skjutsade mig hela vägen till Strömstad för att sedan åka ensam tillbaks, bara för att jag skulle få spendera ett par dagar där med någon som betydde något för mig.

När jag var liten satt jag i fönstret på övervåningen och höll utkik efter din bil hela dagarna, ifall att du snart skulle komma hem. Var du sen hem grät jag mig fördärvad av oro. Jag lovade mig själv vid tidigt ålder att det aldrig skulle få hända dig något, att jag inte visste vad jag skulle ta mig till om det hände dig något. Jag har vakat över dig som en hök sedan dess. Och nu har det hänt dig något. Jag lovade att det inte skulle hända dig något...

Pappa, jag älskar dig, krya på dig. Du betyder så mycket för mig, var stark för min skull, för just nu sitter jag här och är exakt samma lilla oroliga dotter som jag var för så många år sedan, när jag var otröstlig så fort du krökte ett hårstrå på dig själv. Det jag önskar mest i hela världen, förutom att du återhämtar dig snabbt och aldrig mer får hjärtproblem, är att jag kunde besöka dig på sjukhuset. Men det vore inte så smart att dra dit och smitta redan sjukt folk med svininfluensa. Så jag får sitta kvar här, och förbli din oroliga lilla dotter.

Livet är för kort.

Här sitter jag, lite halvkrasslig. Tommy sitter brevid mig och snorar som om det inte fanns någon morgondag. Det kanske det inte finns heller, om vi har fått svininfluensan eller något. Usch!