Idag har jag fått kallelsen till Endokrin- och diabetescentrum på Centralsjukhuset. En akut-kallelse som skrevs ut och skickades redan i onsdags, dagen efter att jag blivit diagnosticerad på Åttkanten. Medföljande bilaga till kallelsen visar en lista på prov CSK vill att jag gör på vårdcentralen innan jag kommer till CSK. 21 prover, varav en massa bokstavskombinationer jag inte förstår någonting av. Det enda som säger mig något är "S-Fritt T3", "S-Fritt T4" och "S-TSH", då dessa har att göra med hypertyreos. Sen fortsätter listan med kP-Glukos, [ELST] P/S-Natrium och [LVST] P/S-ASAT, för att nämna några utifrån de 21 saker som ska testas.

 

Åker till VC och gör dessa prover direkt. Det känns bäst så, eventuellt kan något slags lugn infinna sig därefter, att jag gjort allt jag själv kan göra inför besöket.

 

Har varit arg på mig själv de senaste två dagarna, mest på grund av att jag haft huvudvärk men inte får ta värktabletter samtidigt som hjärtmedicinen. Jag har också varit arg att jag inte orkar något, vilket har såväl fysisk som psykisk förklaring, men jag har fortfarande varit arg. Värdelöshetskänslor, uppgivenhet och maktlöshet. Arg på att jag rasar i vikt trots att jag äter så bra jag kan utifrån min aptit. Arg för att min kropp inte ens vill ha godis, det bästa jag (egentligen) vet.

 

Nej, nu pyser jag till vårdcentralen och får detta gjort. Ska förhoppningsvis komma iväg på födelsedagsfirande imorgon. Givetvis blir det ingen alkohol för min del, så värdarna och värdinnan får snällt ta emot min vinflaska. Huruvida jag orkar eller inte, får min kropp avgöra imorgon, men sett fram emot detta i flera månaders tid. Tror det skulle vara bra för mig att gå, om än bara på middagen.