På morgonen när Tommy har gått till jobbet hör jag alla möjliga konstiga ljud i lägenheten. Jag kan vid det här laget ganska lätt skilja mellan fåglarnas ljud, när de hoppar runt och pysslar, och andra ljud. De flesta ljud kan man sen i sin tur associera till diskmaskin/kyl/element och så vidare. Men så finns de där ljuden man absolut inte kan placera.

Om ljudet i sin tur endast hörs en gång är det ingen idé att skrämma upp sig själv, antagligen. Men när man är säker på att man hör prassel, som om någon är och rotar i skålar/lådor och "smyg", då kan man inte längre ligga kvar och grisa i sängen. Så, vad göra?

Jo, jag slänger på min min Mumin-OnePiece, greppar ett av Tommys prydnads-samurajsvärd och smyger, smyger, smyger ut ur sovrummet. Tänk er att jag i äkta CSI-anda smyger runt hörnen, med mitt vapen stadigt i hand. Mina falkögon ser varenda skugga, varenda rörelse...

Så kommer jag varje gång, såklart, fram till att lägenheten är (förutom mig och fåglarna) tom och jag känner mig superlöjlig och går tillbaks till sängen och sover ett par timmar till.

Bilden beskriver verkligheten till punkt och pricka. Minus Mumindräkten.