Ett minne till min mamma

2010-09-23 @ 22:06:41
Britt-Marie Nyström (Wälsäter), 19550415 - 20100922

Jag tycker inte vi ska prata sjukdom just nu, även om mamma var sjuk under en stor del av sitt liv, hela mitt liv. Jag vill minnas mamma som den person hon var när hon fortfarande var klar i huvudet fram till min 16-årsdag. För det var då allting hände, som mina närmsta vet om, det jag här inte vill gå in i detalj på. Självklart måste jag inkludera sjukdomstiden, men det är inte syftet med detta hedrande.


Mamma föddes som andra barn och enda dotter till Birgitta och Erik Wälsäter 1955. Hon växte upp på en herrgård strax utanför Norrköping tillsammans med sin mamma och pappa och bror Sven, och enligt folk var hon en solstråle redan som ung.

Mamma träffade min pappa, Berndt-Uno Nyström, i tonåren då hon spenderade somrarna hos sin farmor här i Värmland. Pappa åkte förbi på sin gamla moped och mamma tyckte att han var absolut störtlöjlig, så det var inte kärlek vid första ögonkastet där inte. Men en vänskap växte fram och ur den skapades kärlek. De gifte sig 1976, mamma 21 år och pappa 22 år och flyttade till det hus på Kronoparkens villaområde jag kallar "hemma-hemma" numera. Mamma arbetade under en period som sjukhussektreterare, bland annat på BB.

19790724 fick min mamma och pappa sitt första barn, en son de döpte till Richard. Richard var en riktig busunge som ställde till med hyss mest hela tiden, trots denna prövning tappade mamma aldrig humör eller tålamod. Hon älskade sin son högt och erbjöd honom allt som kan erbjudas i detta liv.

Snart fick min mamma sitt sjukdomsbesked. Hon hade fått MS, som på det tiden var ett litet forskat område, och det fanns därför inga mediciner mot själva tillståndet. Nu för tiden finns det bromsmediciner och jag fick till och med höra om ett botemedel för bara någon vecka sedan, men det biter ju förstås inte på väldigt sjuka människor. Det var inte MS i sig som tog min mammas liv, utan följder och komplikationer.

Efter att mamma fått det tråkiga beskedet valde hon och pappa att skaffa ett till barn medans mamma fortfarande skulle orka med en graviditet samt barnuppfostring och föräldraskap. Ur detta frö till viljan att få en dotter växte jag fram, 19880926, en liten liten flicka på 2½ kilo, född med kejsarsnitt.

Jag minns naturligtvis inte mina första år, men folk har berättat att mamma vid denna tid inte längre orkade jobba och gick i sjukpension. Hon la all sin tid och all den energi hon hade kvar på mig och min bror, på att vi skulle få den bästa av uppväxter och de bästa av förutsättningar.

Allteftersom tiden rullade vidare blev mamma mer orkeslös och energifattig och klarade inte av oss båda tjugofyra timmar om dygnet, då min pappa var ute på resor i jobbet mycket. Till sin hjälp hade hon därför en underbar släkt och underbara vänner. Hennes mamma, min mormor, ställde alltid upp på att passa mig och Richard, att städa, att laga mat, att leka. Hennes pappa, min morfar, körde oss till dagis, skola, vänner samt andra aktiviteter. Min granne Marlene satt barnvakt till som tätt, Linda-på-hörnet lärde mig cykla, Linda Timar hade det häftigaste akvariet och deras mammor och pappor behandlade mig så väl.

Även fast min mammas sjukdomförlopp gick ganska fort, har jag många minnen av den pigga, glada och vackra kvinna hon var. För att skriva ner alla skulle jag nog kunna fylla en hel bok, så jag nämner istället några minnen som betytt extra mycket för mig.

Ett ganska tidigt minne jag har utspelar sig vid middag hemma i villan. Mamma och pappa hade stått i köket och gjort en skaldjurssallad som är en av mina favoriträtter. Vi äter och pratar och skrattar, har en underbar kväll med tända stearinljus och dimmad belysning. Mamma blir efter maten trött och vill upp på övervåningen och lägga sig och vila eller sova. Hon var vid denna tid inte permanent rullstolsbunden och ett helt handikappsanpassat hus hade vi inte, hissen fick vi på senare år. Så pappa tog henne helt enkelt i famnen och bar upp henne för trappan. Hon var på så gott humör och pratade och skrattade hela vägen upp till sovrummet. Jag vet inte varför jag minns just detta, men jag tror minnet är sammankopplat med välbehagskänslor. Jag var så lycklig den kvällen, för mamma var så pigg och glad.

Ett annat minne handlar om mig och det gosedjur hon gjort åt mig, som var en klar favorit. Gosedjuret påminde om barbapappa med färgglada fläckar, jag minns dock inte vad jag kallade den. Vi var på den årliga kräftskivan ute i sommarstugan som mamma tyckte så mycket om, och givetvis jag också. Vi barn höll på att göra våra egna knasiga, färgglada kräftskivehattar, då jag plötsligt inser att mitt gosedjur var borta. Jag letade och letade och letade, men kunde inte hitta den någonstans, då mamma får syn på mig och frågar vad som står på. Jag berättade att gosedjuret var borta och tillsammans letade vi verkligen överallt, men vi hittade den aldrig. Inga sura miner för det, vi hade försökt vårt bästa, och gick istället tillbaks till huset mittemot där kräftskivan hölls och hade en toppenkväll.

Jag minns väl hur mamma var som person. Jag tror inte att hon någon gång, inte en endaste, höjde rösten mot mig, varken som söt flicka eller trotsig tonåring. Jag var nog inte alltid den lättaste att ha att göra med, men jag var i alla fall snäll.

Mamma var en väldigt givmild människa. Vadhelst jag önskade mig fick jag, och oftast direkt. Jag tror också att det kan ha att göra med att jag var så fruktansvärt stönig, och mamma hade svårt för att säga nej. Men mest givmildhet. Det hon inte kunde ge mig som andra mammor kunde, kompenserade hon i prylar. Leksaker mest, jag var inte speciellt intresserad av kläder förrän vid en senare ålder, men också teknikprylar (tänk Walkman, Tamagochi, CD-skivor). Hon ville alltid mitt bästa och att det aldrig skulle fattas mig något.

Hon var också en av de snällaste människor som någonsin vandrat på denna jord. Hon var aldrig svår att ha att göra med för någon, hon ställde alltid upp, hon fanns alltid där med sitt stora hjärta. Hon hade också en väldig humor och fick folk att skratta, ofta och mycket. Hon var lugn och hade inte ens en gnutta hett temperament. Hon var lyhörd och omtänksam, och envis. Den egenskapen har jag definitivt fått från henne, då folk säger att jag är fjantigt envis och stönig emellanåt, och det har jag varit ända sedan jag var liten.

Jag vill minnas min mamma som hon var när jag var yngre, när hon fortfarande var tillräckligt pigg för att delta i middagar, på helgkvällar och i aktiviteter. När hon kände sig frisk nog att ta med oss ungar till nöjes- och temaparker, hämta och skjutsa oss samt gå i butiker och leksaksaffärer. Nej, jag vill inte minnas henne så, jag ska minnas henne så. Så och som den personlighet hon var. Hon var unik, en one in a million-människa. Det finns ingen annan som min mamma, och jag är så stolt att få vara hennes dotter, och att ha haft henne vid min sida så länge som jag fått ha henne. Min mamma.

Du är guld värd mamma, och jag älskar dig. Jag hoppas att du fått komma till en bättre plats, och jag hoppas att du fått träffa din pappa som älskade dig så högt. Om du visste hur saknad du kommer att vara. Föralltid.


Kommentera mera!
Postat av: elena

jag älskar dig. och ja sörjer med dig. tillsammans hedrar vi din mammas minne, i våra hjärtan för evigt <3

2010-09-23 @ 23:17:15
Postat av: Ida Henriksson

"och enligt folk var hon en solstråle redan som ung." precis som sin dotter alltså :)

även fast vi inte kände varandra så bra så tänker jag på dig. hemskt det som hänt men jag tror hon har det mycket bättre nu. jag är hemskt ledsen för det som hänt och hoppas att du mår bättre snart.

kramar

2010-09-24 @ 00:31:44
URL: http://idaevelinas.blogg.se/
Postat av: Helena

å Maria, vad fint skrivet. Jag sitter och grinar här vid datorn nu och minns också så väl vilken vacker människa min faster var, både på insidan och utsidan. Hon kommer att bli väldigt saknad av så många, din fina mamma. Stor kram från kusinen. xx

2010-09-24 @ 00:38:52
URL: http://blogg.mama.nu/helena
Postat av: caroline

Jättefint skrivet Maria. Hon var väldigt vacker och ni är slående lika! Och så jag känner dig så verkar ni ha många saker gemensamt=) Alltid glad och pigg! Stor kram på dig

2010-09-24 @ 01:43:21
URL: http://carolineliisairene.blogg.se/
Postat av: emem

Sitter med tårar i ögonen och läser. Jättevackert skrivet mimo.

Ett utav mina minnen från tiden när hon var pigg är när vi lekte på er baksida med den stora gula bollen. Din mamma satt och fikade vid de vita trädgårdsmöblerna. Ett annat minne är ifrån dagis. Jag vet dock inte om detta är ett riktigt minne, eller om det är mamma som har berättat för mig. Men jag ser henne framför mig när vi sitter i stora rummet på dagis. Hon kunde fortfarande gå men stötte sig mot väggen ibland.



Din mamma var fantastisk.

Jag älskar dig föralltid.

2010-09-24 @ 12:33:04
URL: http://ememsplace.blogg.se/
Postat av: Petra

Verkligen jätte fint skrivet Maria, jag träffade aldrig din mamma när hon var frisk nog för att delta i saker och ting men jag är väldigt säker på att hon är oerhört stolt över dig och den kvinna du växt upp till att vara idag! Fick tårar i ögonen av att läsa de fina du skriver om henne, men samtidigt satt jag här och log åt de fina minnena du har.

och du.. om du skulle ha skrivit en bok om din mamma så hade den garanterat blivit en "best seller".

Tänker på er allihop i familjen i den här stunden och sorgen. men som någon här ovanför skriver så tror jag åxå att hon har det bra nu. Tittar ner på er utan smärta och sånt.



Kram

2010-09-24 @ 18:58:59
URL: http://missdes.blogg.se/
Postat av: Helene

Skulle du bestämma di för att skriva en bok så skulle folk läsa den. Fint kort, ni är väldigt lika

2010-09-24 @ 19:06:17
URL: http://smultronblomster.blogg.se/
Postat av: Erica

Maria, jag beklagar. Men så otroligt fint skrivet. Kan inte tänka mig hur svårt det måste vara att förlora sin mamma. Mamma är alltid mamma. Sitter här med tårar. Du är så lik din mamma, en kopia. Hon kommer alltid att finnas hos dig och vaka över dig.



Håll inte inne på gråten, gråt när du vill. Tårarna kan vara ledsna tårar och glädje tårar. Det är ändå en sorgetid du går igenom.



Ta hand om dig vännen! kramar

ps. Hon har det bra

2010-09-24 @ 21:47:59
Postat av: Petra

www.solentro.se en sida där man faktiskt kan skriva sin egen bok och få den publicerad.. du har ju en fantastisk historia med din mamma Maria.. och som någon här uppe skriver skrev du en bok så skulle folk läsa den. jag vet att jag skulle göra de ialla fall

2010-09-25 @ 11:00:08
URL: http://missdes.blogg.se/
Postat av: Malin Holst

haha skumt :P i den så är de dära runda ringen så det blir bubblor plus att jag gick in på lagerhaus hemsida och kollade. Då stod det såpbubblor :P

2010-09-26 @ 21:29:21
URL: http://talulah.blogg.se/

Kommentera mera!

Jag vill kalla mig:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Jag vill skriva:

Trackback
RSS 2.0