Läget är långt ifrån perfekt just nu. När en sak är jobbig kommer fler jobbiga saker och knackar på dörren... som vanligt.

Det löser sig alltid, det vet jag, frågan är bara när och hur.

Får knata på som vanligt helt enkelt, med ett leende på läpparna, och utåt visa att jag mår toppen. Jag är bra på det. Dessutom, har jag lärt mig, att man faktiskt mår bättre av att låtsas att man mår bra. Så det funkar.

Träning idag då, såklart. Mitt enda mål att se fram emot för tillfället, utöver klirr i kassan följt av utlandsresa med Tommy, Malin och Erik i vår, är att bli fit. Inte supersmal. Inte biffig. Inte stor. Inte grov. Fit.

Den här damen utan ansikte ser sådär lagom fit ut.