Me, myself and my head.

2012-10-13 @ 21:18:00
Livet är ibland helt extremt konstigt. Upp som med en luftballong, för att sedan störtdyka likt en berg-och-dalbana. Ingen dag är den andra lik, och det är väl på både gott och ont.

Men ibland händer saker som gör att man bara vill stoppa, eller eventuellt spola tillbaka tiden. När man är så väl medveten, att fortsätter man köra på i 180 kommer man krascha så småningom. Hur och när är en annan historia, men oundvikligt i vilket fall.

Så mycket intryck, mängder av övervägningar, försiktighet varvat med framfusighet. Hur man ska agera eller reagera finns inte ens skrivet i de stora texterna, och ingenting kan förbereda en på hur man egentligen borde göra eller känna. Oförutsägbart är det. Eller så är det jag som kollat på för många romantiska komedier, och därmed indirekt förstört alla mina chanser till ett objektivt tankesätt. Allt-eller-inget-personlighet. Som vanligt.

Allmän förvirring råder för tillfället, uppenbarligen. Lite grammatikplugg kanske kan få mig på andra tankar. Vi testar.

Kommentera mera!

Kommentera mera!

Jag vill kalla mig:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Jag vill skriva:

Trackback
RSS 2.0