Har lite smått panik. Får inte tag i en bok jag ska ha innan imorgon. Men vad gör det om hundra år? Snart är det jul med allt vad det innebär.

Julen firas i vanlig ordning här hemma med familjen Nyström på besök. Pappa tar med sin magiskt goda julskinka, resten står jag för; köttbullar, janssons frestelse, potatis, prinskorv, julkorv, viltkorv, ägg, laxsnittar, sill, sallader, grönsaker, revbensspjäll... det är en del att stå i, men väl värt när man sitter där hela familjen och avnjuter julmiddagen.

Julstöket påbörjar vi på fredag, med mathandling och införskaffning av de sista julklapparna, pyntning och städning, för att sedan fortsätta under helgen. På lördagen fixas julgodis och på söndagen förbereds det som i matväg kan tillagas i förväg. I julaftonsottan smyger jag mig upp och fixar det allra sista innan gästerna kommer.

 

Jag gillar mina julrutiner. Det känns så mig, men ändå klassiskt. Julen för mig är en tid då man kan koppla bort allt som är jobbigt och påfrestande för att bara vara, existera, ta det lugnt och njuta. Dels är det synd att man inte alltid kan/får möjlighet att känna som man gör på julen, fast å andra sidan hade julen i så fall inte varit lika speciell.