Igårkväll tittade vi på en mycket söt Lasse Hallström-film, Hachiko - en vän för livet, som var baserad på den verkliga historien hund, Haciko (en Akita), och pendlande husse. Hunden som följde med husse till tåget varje morgon, och mötte honom utanför stationen varje kväll. En dag kom aldrig husse hem med kl 17 tåget, då han avlidit i en hjärnblödning på jobbet, men Hachi går till stationen varje dag klockan 17 i följande... 10 år (trots att han låstes in och trots att hans nya familj flyttade långt bort)! Trognare hund får man leta efter.

Där och då, när filmen var slut, bestämde jag mig för att jag ska ha en Akita Inu. En Akita är en stor hund, upp till 70cm i mankhöjd. Hunden är en mycket gammal ras som härstammar från norra Japan, och är idag främst en uppskattad sällskapshund. Den är klok, mycket lojal, tyst, lugn i temperamentet och har en naturlig vaktinstinkt. Den är ganska dominant och måste ha en stark ägare. Ytterligare information hittar ni här.

Letade igårkväll upp massor av information på internet om Akitan och dess uppfödare. Rasen är relativ ovanlig i Sverige, med endast ett par valpkuller om året i hela landet. Dock sker många utställningar, och inte sällan i Värmland. Den 31 juli ska vi därför åka till Ransäter på Akita-utställning, för att bekanta oss med rasen, prata med andra hundägare, få information om uppfödare mm. Jag längtar!

Akita