I år blir det en lite annorlunda jul, jämfört med hur högtiden brukar se ut. I hela mitt liv har jag alltid spenderat 24 december på Majas väg, tillsammans med min närmsta familj. Dagen har börjat tidigt, då man som ung var ivrig på julklapparna, och gärna ville hinna pilla på dem där under granen, undersöka, hoppas och bli uppfylld av vetskapen hur många paket som var till just mig.

Sen droppade mormor, morfar och farfar in på förmiddagen (vissa år också min morbror och mina kusiner). Mormor ville fixa det sista i köket, jag satt i mitt rum och lyssnade på julmusik, umgicks med mamma, eller tittade nyfiket på när de vuxna drack glögg och samtalade.

I år... blir det, helt annorlunda. Jag har inte längre någon morfar, jag har inte längre någon farfar och jag har inte längre någon mamma. Så, om man ändå inte kan hålla fast i traditionerna, kan man väl lika gärna göra något helt nytt.

Julen spenderas 2010 hos mig och Tommy i vår lägenhet, tillsammans med min kära far och kära bror. Jag lagar maten, på bordet ska finnas allt man kan önska att stoppa i magen. Där ska vara janssons frestelse, hemmagjorda köttbullar, sallader, olika korvar, potatis, grönsaker, ägg med kaviar, ägg med majonäs och räkor, julmust, sill, hemmagjord lax, bröd, dryck och självklart julskinka i massor! Pappa får dock ansvaret för skinkan, då han gör den bästa skinkan som finns, och jag aldrig gjort julskinka tidigare.

Jag är annars inte perfektionistisk i mitt beteende, men på jul kommer jag nog att vara det. Lägenheten ska vara pyntad och gnistrande ren, dov julmusik ska spelas i bakgrunden, bordet ska vara perfekt dukat, maten ska smaka perfekt, belysningen ska vara dämpad. Det ska bakas julgodis i julformar, kakor ska vara uppdukade på julkakfat... ja, det ska bli jul i denna lägenhet kan jag lova. Och jag ansvarar för julen. Nästan som om jag vore tomten själv.

Så, julen börjas med matlagning följt av lunch, Kalle Anka, paketutdelning, julgodis och glögg... jag längtar faktiskt lite.