Det första jag gör när jag vaknar nu för tiden, är rätt sjukt tråkigt. Jag tar ut Fixie, som är sådär småjobbig för att hon är morgonkinkig/hungrig. Hon får följa med in till köket, där hon "hjälper" mig att diska alla hennes skålar samt göra i ordning fruktsallad, groddar och fröblandning. Det tar ungefär 20 minuter att skära lite frukt pga alla räddningsauktioner jag måste rycka ut på, "nej, inte äta direkt ur kylskåpet", "inte äta diskborste", "nej, inte sitta knivställ", "NEJ inte beskära min orkidé" och så vidare. Sen ska man försöka blanda till en perfekt blandning av pellets och frön, samtidigt som man vill hålla henne borta från maten (hon får äta i buren sen), vilket är lättare sagt än gjort. Då börjar hon gråta, så att man får dåligt samvete istället, och låter henne käka från vindruvsklasen. Sen måste man skura bänken noga...

...sen är förhoppningsvis fruktsallad och torrfoder klart, och då ska man med precision haka fast matskålarna i buren, samtidigt som det känns som om man har typ fem papegojor på sig. Så kommer man på att hon ska ha något proteinberikat också, så då får man ställa sig i köket igen, koka ägg, blanda äggula med naturell yoghurt. Förhoppningsvis sitter hon snällt i buren och äter frön vid det här laget. Förhoppningsvis...

Det är både charmigt och jobbigt att ha krävande sällskap så fort man vaknar tills dess att man lägger sig. Hon är underbar verkligen. Dock får man några hjärtattacker om dagen, när hon flyger in i saker eller fastnar i saker eller trillar. Men hon är min flicka trots allt. Just nu sitter hon och tuggar groddar, ser ut som om hon idisslar, och tittar storögt på mig. Säger några ord, som ännu inte är ord, tittar ner i matskålen igen.

Att ha henne ute när jag sitter framför datorn? Kommer inte på fråga, hon rycker ungefär en tangent från tangentbordet i sekunden, biter sönder musscrollen på tio röda, attackerar skärmen, bajsar (det är inga små blaffor vi talar om nu) på skärmen... en dag så kanske. Men för tillfället måste jag avsätta tid varje dag tre gånger om dagen (utöver matningen) att dedikera enbart henne.

Fixie, till höger, med bror.