Jag tror att solen har större inverkan på var och en än man tycks tro. Jag själv blir alltid lite mindre depp, saker och ting känns inte lika hopplösa längre och jag får ett leende på mina läppar var vår.

Kom precis hem från affären, framför mig i kassan stod en dam i medelåldern. Hon såg välvårdad ut och köpte mat, en chokladbit och snus. När hon väl skulle betala visade det sig att hon bara hade en hundralapp på sig men hennes mat kostade 110kr. Hon blev helt förtvivlad och började fundera på vad hon skulle ta bort, och grävde i fickorna efter småmynt. Jag tänkte, om jag hade varit i den situationen... vad skulle jag vilja hände? Jo antagligen att kassörskan säger "äh, det går bra ändå", eller att någon ser mig eller hör mig och ger mig en hjälpande hand. I alla fall när det bara handlar om några sketna kronor. Så jag gick fram till henne och gav henne en tia. Hon blev helt till sig och sa "men gud, vad ska jag ge dig då? Vill du ha något?" och jag bara log och sa "nej, det är ingen fara". Hon kallade mig hennes ängel och log så stort så stort mot mig. Det var en fin känsla, att jag kunde vara till hjälp för en komplett främling. Även om det inte var en stor gest, så hjälpte jag faktiskt.

Den uppskattning man får tillbaks är väl värd mer än en tiokrona.