Det skulle ha blivit en stor dag idag. Dels skulle jag spana in nya Newz, där jag bland annat leker sexig redaktör, dels tänkte jag sola och åka till systemet för att förbereda mig inför kvällen och helgen, och den 100% karlstabo.se fest som mina kollegor slitit hårt för att fixa. Jag kanske också skulle shoppat något sött att ha på mig ikväll eller imorgon kväll, då jag drar till Ida och hälsar på Tina för att sedan kanske dra till Nöjes.

Men mina planer dog just rätt hårt. Jag står i köket och tänker göra frukost. Kniven i högsta hugg då jag delar mina brödbullar på mitten. Plötsligt hör jag tjut och det känns som om jag inte får något syre, och det blir svart. Sedan vaknar jag upp av att pappa står och gormar "Hallå? HALLÅ?! Lever du?". Kniven ligger brevid mig, några centimeter från att ha dödat mig, så lever gör jag fortfarande, men hur levande jag är, är en annan femma. Han hjälper mig upp på benen igen, och sätter mig på en kökstol och frågar hur jag mår och förklarar att jag borde gå till doktorn. Jag är anti doktorer, men...

...när jag sitter där och samlar krafter, börjar min näsa spruta blod. Det bara forsar ut som om min näsa vore en oändlig källa med rött vatten. Jag stoppar upp en kökshanduk i näsan, och har snart blodat ner den helt. Pappa får panik och drar mig till bilen och till doktorn.

Doktorn säger att jag måste vara en snäll flicka ett par dagar och ta igen mig, att jag antagligen är rejält stressad samtidigt som jag råkat på en förkylning och att läskiga saker kan hända i kombination av dessa två symptom. Han tycker att jag ska sitta hemma och ruttna, använda nässpray och knarka halstabletter och ha sjukt tråkigt ett par dagar, för att varva ner och bli frisk.

Pappa gav mig därför husarrest. Hur mycket han har att säga till om när jag snart är 21 vet jag inte, men jag funderar på att lyda honom. Det kanske är bäst för mig själv. Men bara för idag!

Jag är söt när jag är frisk